Så mycket som 1/3 i genomsnitt av eleverna på gymnasiet hoppar av enligt en undersökning av Sveriges kommmuner och landsting (SKL).

Siffran ligger mellan 43% och 88% i avhopp från gymnasiet. De flesta avhoppen sker från yrkesprogrammen. Killar har en lite större risk att hoppa av och de flesta elever som avbryter gymnasiet går i åk 3.

SKL tror på fem strategier, "framgångsfaktorer" som ska minska avhoppen.

Skolans personal ska vara positiva och förtroendeingivande, tydliga mål, eleven ska få gå det program den vill gå och passar för. Skolan ska samarbeta med arbetslivet och se till elevernas behov.

Att se till elevernas behov förutsätter att skolan har en fungerande *elevhälsa.

Det behövs ett målinriktat och hårt arbete för att nå dessa mål av kommunerna och personalen, men det är viktigt både för eleven och samhället att så många elever som möjligt klarar sig igenom gymnasiet.

*Samarbete mellan rektorer, kurator, skolsköterska och ibland även studie- och yrkesvägledaren.

Källa: svt.se

Regeringen har planer på att skapa yrkesutbildningar på gymnasiet som endast är 1-2 år långa. Där är tanken att eleverna enbart ska läsa yrkesämnen och inga teoretiska ämnen. Det förekommer en hel del avhopp redan i år 1 på gymnasiet som det ser ut i dagens gymnasieskola. Regeringen vill minska dessa avhopp genom denna nya form av gymnasieutbildning.

Eleverna ska bli klara att börja jobba direkt efter och de får ett "yrkeskunskapsbevis" istället för de "vanliga" yrkesprogrammens yrkesexamen. Den stora skillnaden blir alltså att yrkesprogram där även lärlingsutbildningen ingår kommer vara 3-åriga med teoretiska ämnen och dess nya utbildningar kommer vara 1-2 år utan några teoretiska ämnen. Varken på dagens yrkesprogram eller ännu mindre på de nya programmen kommer eleverna automatiskt bli högskolebehöriga vilket gör att de är tvungna att läsa in kurser för högskolebehörighet på t.ex komvux om de senare vill plugga vidare.

Jan Björklund tror att det ska motivera redan skoltrötta elever att slutföra den kortare utbildningen genom att de inte behöver läsa teoretiska ämnen och att den är mycket kortare.

Förslaget är fortfarande under beredning på utbildningsdepartementet. Tanken är att det ska tas i bruk i mindre skala läsåret 2013/2014 och i större skala läsåret 2015/2016.

Källa: SvD

Nu är den första ansökan till gymnasiet gjord för de flesta elever i åk.9. En del hade redan bestämt sig sedan länge och en del tvekade till sista ansökningsdag.

Beroende på var du bor varierar sista ansökningsdag något. De flesta söker på internet.

Om du vill ändra något i din ansökan finns chans till omval i april-maj.

Kika in på guide till att välja gymnasieprogram och skola om du är osäker på vad du ska välja. Du kan också läsa mer om gymnasieprogrammen för att få lite mer fakta.

Vad du behöver tänka på när du väljer skola är:
- Avståndet till hemmet, vill du pendla varje dag i tre år?
- Har skolan det du söker när det gäller utbildning t.ex. programfördjupning och profil?
- Har skolan kurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska?
- Kan du komma på praktik någon dag eller gå på Öppet hus för att se skolan och utbildningen lite bättre?

Något som kan vara bra att vara medveten om är om du söker yrkesprogram. Då blir du inte automatiskt behörig att söka till högskola längre. Det är ännu lite oklart vilka möjligheter som finns att läsa in högskolebehörighet för elever som har gått yrkesprogram. Risken finns att du behöver läsa in ämnen på komvux efter gymnasiet för att bli behörig till högskola.
Tanken är att du ska jobba efter yrkesprogrammen.
Däremot blir det ändrade regler fr.o.m. 2014 som ger dig möjlighet att läsa in högskolebehörighet på komvux om du gått yrkesprogram utan att behöva söka i urvalsgrupp II (kompletteringsgruppen) vilket kan underlätta att komma in på högskolan.

Enligt nya betygssystemet som är en femgradig skala, A-E ska A motsvara betyget MVG. I höst är det elever i åk.8 och elever första året på gymnasiet som är först ut at få betyg efter nya systemet.

Eftersom det är fem steg istället för tre kommer det bli riktigt svårt att få ett A även fast det motsvarar MVG i det gamla systemet. För att få ett A ska alla betygskriterier för A vara uppfyllda. På B ska till mesta delen betygskriterierna för A också vara uppfyllda. Vissa av eleverna hade fått ett MVG i gamla systemet

Det kan därför skapa en orättvisa när eleverna ska söka till högskolan tillsammans med elever som har fått betyg enligt gamla systemet.

Utbildningsminister Jan björklund tror att det kommer jämna ut sig eftersom några av betygen kommer vara högre och vissa lägre betyg.

Regeringen har bestämt att det inte kommer bli någon kvotgrupp för elever som söker från nya systemet när de ansöker till högskola.

Läs mer på SVT

Kommentar: Man får ändå anta att det kan bli en viss orättvisa första åren när elever från det gamla och nya systemet söker tillsammans. Därför kanske det hade varit att föredra en kvotgrupp.

//Lise-Lotte

Spetsutbildningar finns på 20 gymnasieskolor. Det är inom ämnena matematik, humaniora, naturvetenskap och samhällskunskap som spetsutbildningarna finns. Utbildningarna är på gymnasienivå, men samarbete finns med högskolor. Eleverna får en möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom dessa områden. Det kan förekomma tester för att bli antagen och utbildningarna är riksrekryterande vilket innebär att alla som är behöriga kan söka på samma villkor från hela landet. Det är ett försök som kommer pågå t.o.m 2014.

Johan Linder, undervisningsråd på skolverket visar upp en positiv bild både från elever och personal. Även högskolor och universitet ser positivt på utbildningarna.

Ändå är det svårt att locka elever att söka dessa utbildningar. Det är ofta elever från familjer med högre utbildningsbakgrund och elever som bor närmare skolan som söker utbildningen. Det är svårt att nå ut till elever i andra delar av landet och till elever med olika bakgrund.

Källa: Skolverket

Kommentar:

Här kan studie- och yrkesvägledare ta till sig något. Elever i åk 9 som är intresserade av just de ämnena som fördjupningen sker inom behöver få information om att spetsutbildningarna finns.

Estetiska programmet är det populäraste gymnasieprogrammet som elever gjorde flest sökningar på Gymnasium.se. Efter det kom Samhällvetenskapsprogrammet och på tredje plats Naturvetenskapsprogrammet.

Av hantverksprogrammen var Hantverksprogrammet populärast. På andra plats kom Naturbruksprogrammet och på tredje plats kom Fordon- och transportprogrammet.

Skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program har ökat sen gymnasiereformen 2011 började gälla i år. Numera behövs kurser läggas till yrkesprogrammen för att få minst grundläggande behörighet till högskola. Det kan vara orsaken till att högskoleförberedande programmen har ökat i popularitet. Eleverna vill få fler valmöjligheter enligt Sofie Eriksson, informationschef på gymnasium.

Läs mer här

Vad beror det på att så många ungdomar byter gymnasieprogram? Var tionde gymnasieelev byter gymnasieprogram. Av någon anledning har dessa elever inte hamnat på "rätt" program. Vad detta kan bero på kan diskuteras. En av orsakerna tror skolverket beror på att det skulle kunna vara en bättre studie- och yrkesvägledning i skolorna. Då skulle eleverna kunna vara bättre förberedda för kommande gymnasieprogram.

Att ungdomarna byter gymnasieprogram gör att de får gå fler år på gymnasiet vilket kostar pengar för kommunerna. Enligt skolverket skulle dessa pengar kunna läggas på bättre studie- och yrkesvägledning.

Källa: SVT 20110831 genom gymnasium.se

Kommentar: Tyvärr är ofta studie- och yrkesvägledning inte speciellt prioriterad i skolorna. Det finns inte tid avsatt för studie- och yrkesvägledning i den utsträckning som behövs.

Till elever i åk 9. Du som tänker söka till ett idrottgymnasium antingen NIU (Nationell idrottsutbildning) eller RIG (Riksidrottsgymnasium) behöver vara medveten om att det är tidigare datum att söka till dessa gymnasium. Du går in på Riksidrottsförbundet för att se vilket idrottsförbund du ska skicka din ansökan till.

Du kommer sen få göra ett prov som visar om du kan komma in eller inte, sen gör du också en "vanlig" ansökan till gymnasiet i februari.

Prata med din Studie- och yrkesvägledare på skolan för att få reda på vilket datum som gäller för dig. Vissa idrottsgymnasium ska sökas redan i oktober.

              
                           Nu är det inte länge till elever i årskurs 9 ska välja till gymnasiet. En del vet precis vad de vill medan andra tvekar inför valet.
Det finns många saker att tänka på. Det är viktigt att du som väljer rangordnar alternativen i den ordning du vill komma in på respektive program. Du behöver därför tänka på om du gärna vill gå ett speciellt program, kan du välja samma program, men till olika skolor. Eller om du vill gå på en speciell skola kanske det är bättre att välja två närliggande program på samma skola t.ex. Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt.


Viktigt är också att tänka på var skolan ligger. Du ska vilja pendla den sträckan i tre år. Vill du det? Provåk gärna sträckan. Om du redan då tycker att det känns jobbigt kanske du ska fundera på en skola närmare hem. Fr.o.m. i år kommer det bli svårare att byta tillbaka till t.ex. hemkommunen om du skulle tröttna på att åka långt varje dag.

Om du har svårt att bestämma dig. Tänk vad du mest är intresserad av.Vill du studera vidare efter gymnasiet eller vill du börja arbeta direkt efter?
Kan du tänka dig att arbeta med det om 5 år?

För dig som snart ska söka till gymnasiet kommer jag här visa hur du räknar ut ditt meritvärde. Betygens värde är:

MVG 20
VG 15
G 10

Du summerar dina 16 bästa betyg och får då fram meritvärdet. T.ex. om du har Godkänt i alla ämnen har du 160 och om du har MVG i alla ämnen har du 320 vilket är det högsta meritvärde du kan få i grundskolan.

En känd missuppfattning är att det finns betyget IG (Icke godkänd) i grundskolan. Det finns inte utan räknas som att eleven inte har fått betyg i ämnet.

Det finns däremot på gymnasiet där IG räknas som betyg.