En fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för avhopp på gymnasiet
Undersökningen Effekter av vägledning visar att brister i studie- och yrkesvägledningen på grundskolan ökar risken med 20% att elever hoppar av gymnasieskolan.
Det är fler elever än för 10 år sedan som byter gymnasieprogram och något färre som hoppar av program. Med en fungerande studie- och yrkesvägledning borde dessa problem kunna minskas.
De elever som löper störst risk att hamna i dessa dilemman är elever med låga meritvärden. Flickor har även en benägenhet att byta program och hoppa av program mer än pojkar.
Elever som har gått på en grundskola med lite tillgång till studie- och yrkesvägledare har 20% större risk att inte vilja fullfölja gymnasiestudierna.
Av de grundskolor som däremot hade mer studie- och yrkesvägledning var det bara 8-15% som hade större risk att avbryta studierna. Pojkar verkade ha extra stor nytta av mer vägledning.
Lärarnas Riksförbund drar slutsater att stora skillnader råder i olika kommuner och skolor. De vill att studie- och yrkesvägledningen förbättras och att eleverna ska garanteras en viss nivå redan under tidigare skolår. De menar vidare att det bör finnas fler behöriga studie- och yrkesvägledare och att antalet timmar /elev ska regleras av staten.
Kommunerna ska följa upp studie- och yrkesvägledningen bättre. Lärarnas riksförbund menar också att kommunerna behöver ta ett större ansvar och att det borde bli en större statlig styrning. Skolinspektionen borde göra mer tillsyn.
Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig i hela landet.
Kinesiska ska bli ett modernt språk i grundskolor
Kinesiska ska bli valbart språk i alla grundskolor och alltså kunna väljas som idag tyska, franska och spanska kan väljas vill regeringen.
Jan Björklund menar att Asien är växande i den globaliserade världen och att kinesiska därför bör bli ett språk jämförbart med de europeiska språk som erbjuds idag. Det är 40 år sen spanskan infördes som språkval.
Tanken är att kinesiska ska införas fr.o.m 2014/2015 på alla grundskolor.
Björklund tror att det kan ta lite tid att få lärare att undervisa i kinesiska.
Tyskan har minskat i andel som eleverna väljer. En lärare i tyska motiverar det med att eleverna tycker att det är för svårt.
Trenden som har varit nedåtgående för val till moderna språk har nu börjat stiga igen tack vare införandet av meritpoäng som ska öka chanserna att komma in på högskolan.
Även Lärarnas Riksförbund och Svenskt närinsliv tror att kinesiskan behövs som språkval.
Studie- och yrkesvägledning redan i åk 7
Studie- och yrkesvägledare har oftast uppfattningen om att eleverna behöver studie- och yrkesvägledning tidigare än vad som är vanligt idag. I dagens läge sker det oftast i åk 9 när gymnasieinformation och vägledningssamtal börjar.
Eleverna behöver tidigare bli medvetna om gymnasieprogram och yrken inför framtida val. Redan i åk 7 borde studie- och yrkesvägledningen börja.
Det är många elever som väljer som kompisar eller föräldrar vill och inte som de själva. Det leder till att eleven senare kanske ångrar sig och hoppar av gymnasiet. Då får hon/han börja om på ett annat gymnasieprogram. Det är både kostsamt för kommunerna och jobbigt för eleven eftersom den behöver då gå 4-5 år på gymnasiet istället för 3 år som ett nationellt program är.
Matz Nilsson, utbildningsdirektör från Malmö tror att det är bättre om studie- och yrkesvägledningen skulle bli central. Alla studie- och yrkesvägledare i kommunen är samlade på samma plats. Då kan de samarbeta och utbyta erfarenheter och åsikter.
Källa: skolvärlden.se genom gymnasium.se
Kommentar: Elever som går i grundskolan skulle förmodligen inte komma till studie- och yrkesvägledaren om den var central. På grundskolan behöver nog studie- och yrkesvägledaren finnas på plats medan för gymnasium och vuxna kan det vara en bra idé.
Språkval i grundskolan påverkar meritpoäng till högskolan
Det kan låta avlägset att elever som ska
välja språk i åk.6 ska börja tänka på vad de vill gå för program på gymnasiet. Men det har en betydelse för de framtida
meritpoäng eleverna kan få för
Moderna språk (tyska, franska och spanska) på gymnasiet.
Om en elev på gymnasiet har högsta betyg i allt får den som mest 20 i meritvärde. Sen kan eleven få meritpoäng i Morderna språk (tyska, franska och spanska), engelska samt matematik. Där kan det som högst bli 2,5 meritpoäng att plussa på meritvärdet vilket gör att det högsta meritvärdet med meritpoäng blir 22,5. Vissa utbildningar på högskolan som t.ex. läkarprogrammet, veterinärprogrammet eller psykologprogrammet kräver ofta 22,5 i meritvärde.
Om nu inte eleven har läst Moderna språk i grundskolan kan eleven inte få meritpoäng på gymnasiet för det. Det som också blir nytt fr.o.m. hösten är att eleverna får lägga till språkvalet på de 16 bästa betygen av de andra ämnena vilket gör att de elever som har språkval kan få ett högre meritvärde från grundskolan att söka till gymnasiet på.
