Högpresterande elever behöver inte ha en medfödd begåvning

I en rapport gjord av Skolverket visar att högpresterande elever känner sig mer motiverade, anstränger sig mer och har mer uthållighet samt att de tror på sig själva. Engagerade lärare med mycket kunskap spelar också en stor roll för dessa elever. Medfödd begåvning har inte lika stor betydelse engligt rapporten.
 
Karolina Fredriksson, undervisningsråd på Skolverket tror inte att den gamla tron på att medfödd begåvning medför högpresterande elever är inte är helt rätt. Den behöver omvärderas.
 
Fredriksson beskriver att kunskap att synen på kunskap och begåvning behöver ändras. Kunskap går att lära in och är utvecklingsbar.
Risken finns annars att de elever som tror de har medfödd begåvning kanske inte pluggar lika mycket och att elever som anser sig ha mindre begåvning struntar i att plugga för att de tror att de ändå får dåligt resultat.
 
I en jämförelse mellan medelpresterande elever och högpresterande elever visar att de högpresterande har mer motivation och en bättre relation till läraren. De har även oftare högutbildade engagerade föräldar.
 
Forskningen visar ingen tydlig bild av en viss pedagogik som skulle göra elever mer högpresterande.Det är mer lärarnas engagemang och kunskap som har betydelse.
 
Källa: Skolverket
 

En fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för avhopp på gymnasiet

Undersökningen Effekter av vägledning visar att brister i studie- och yrkesvägledningen på grundskolan ökar risken med 20% att elever hoppar av gymnasieskolan.
 
Det är fler elever än för 10 år sedan som byter gymnasieprogram och något färre som hoppar av program. Med en fungerande studie- och yrkesvägledning borde dessa problem kunna minskas.
 
De elever som löper störst risk att hamna i dessa dilemman är elever med låga meritvärden. Flickor har även en benägenhet att byta program och hoppa av program mer än pojkar.
Elever som har gått på en grundskola med lite tillgång till studie- och yrkesvägledare har 20% större risk att inte vilja fullfölja gymnasiestudierna.
Av de grundskolor som däremot hade mer studie- och yrkesvägledning var det bara 8-15% som hade större risk att avbryta studierna. Pojkar verkade ha extra stor nytta av mer vägledning.
 
Lärarnas Riksförbund drar slutsater att stora skillnader råder i olika kommuner och skolor. De vill att studie- och yrkesvägledningen förbättras och att eleverna ska garanteras en viss nivå redan under tidigare skolår. De menar vidare att det bör finnas fler behöriga studie- och yrkesvägledare och att antalet timmar /elev ska regleras av staten.
 
Kommunerna ska följa upp studie- och yrkesvägledningen bättre. Lärarnas riksförbund menar också att kommunerna behöver ta ett större ansvar och att det borde bli en större statlig styrning. Skolinspektionen borde göra mer tillsyn.
 
Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig i hela landet.
 

Kinesiska ska bli ett modernt språk i grundskolor

Kinesiska ska bli valbart språk i alla grundskolor och alltså kunna väljas som idag tyska, franska och spanska kan väljas vill regeringen.
 
Jan Björklund menar att Asien är växande i den globaliserade världen och att kinesiska därför bör bli ett språk jämförbart med de europeiska språk som erbjuds idag. Det är 40 år sen spanskan infördes som språkval.
 
Tanken är att kinesiska ska införas fr.o.m 2014/2015 på alla grundskolor.
 
Björklund tror att det kan ta lite tid att få lärare att undervisa i kinesiska.
 
Tyskan har minskat i andel som eleverna väljer. En lärare i tyska motiverar det med att eleverna tycker att det är för svårt.
 
Trenden som har varit nedåtgående för val till moderna språk har nu börjat stiga igen tack vare införandet av meritpoäng som ska öka chanserna att komma in på högskolan.
 
Även Lärarnas Riksförbund och Svenskt närinsliv tror att kinesiskan behövs som språkval.
 
Källa: svt Nyheter

RSS 2.0