Yrkeshögskola/ky
Den nya yrkeshögskolan som växer fram bygger på den gamla idén om kvalificerad yrkesutbildning. Det är utbildningar som utbildar inom vissa områden och ofta ger spetskompetens vilket betyder att utbildningen inte är så bred, men förbereder för ett specifikt yrke.
Utbildningen varvar praktik med teori. Praktiken som där kallas LIA (Lärande I Arbete) utgör ungefär 1/3 av utbildningstiden. Där kan viktiga kontakter knytas som ofta leder till anställning efter avslutad utbildning.
Utbildningarna är ofta kortare än högksoleutbildningar från sex månader till ungefär tre år. De finns i alla branscher, men startar inte om det inte finns tillräckligt stor efterfrågan på arbetskraft inom det området.
Utbildningen är studiemedelsberättigad. Du kan läsa mer om studiemedel på CSN.
Det krävs grundläggande behörighet för att söka till yrkeshögskolan.
Poängen räknas inte lika som högskolepoäng utan ett poäng är en veckas studier på yrkeshögskolan.
Ansökan sker hos varje utbildningsanordnare, men du kan hitta de flesta yrkeshögskoleutbildningarna på myndigheten för yrkeshögskolan.
Ekonomi
När du studerar på högskola, universitet, yrkeshögskola eller Ky- utbildning har du rätt till studiemedel vilket innebär att du får både en del som är bidrag och en del som är lån.
Du kan läsa mer på CSN (Centrala studiestödsnämnden) om studiebidrag och studiemedel vid studier
Senast uppdaterad 2012-08-15
Kontakt
Hej!
Jag heter Lise-Lotte och det är jag som skriver bloggen. Jag är utbildad studie- och yrkesvägledare. Till mig kan ni ställa frågor kring studier, utbildning och arbete eller yrken.
Ni kan ställa frågorna via "fråga syv" sidan eller nå mig via epost: [email protected]
Högskola
Många gymnasieprogram är yrkesförberdande vilket gör att många av de elever som har gått ett sånt program kanske har valt att arbete några år först innan de börjar tänka på om de vill studera vidare.
För den som vill inrikta sig på ett yrke finns även andra alternativ än högskola eller universitet.
Högskola eller universitet?
Sammanlagt finns 61 skolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare varav 14 är statliga universitet och 22 är statliga högskolor.
Tre utbildningsnivåer finns. Grund, avancerad och forskarnivå.
På grundnivå ska förkunskaperna bygga på gymnasieprogram eller motsvarande.
Avancerad nivå bygger vidare på en tidigare avslutad högskoleutbildning på grundnivå.
och forskarnivå bygger ytterligare vidare på kunskaper från grundnivå och avancerad nivå
Det innebär att den som söker till högskola eller universitet behöver ha grundläggande behörighet. Till många utbildningar krävs även särskild behörighet.
- Förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
- Förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
- Beredskap att möta förändringar i arbetslivet
(Källa: Högskoleverket)
Det finns en rad myndigheter som ansvara för olika delar av högskoleområdet. Några att nämna är Universitet- och högskolerådet (UHR) som ska "ge information om högskoleutbildning, ge service i tillträdesfrågor, bedöma utländska betyg, erbjuda möjligheter till internationellt samarbete samt motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjlligheter". Universitetskanslerämbetet ansvarar för utbildningars kvalité, tillsyn av universitet och högskolor samt statistik.
Högskola och universitet skiljer sig inte jättemycket åt, men den väsentliga skillnaden är att universiteten får utföra examina på forskarnivå, men även högskolor med vissa vetenskapsområden får bedriva forskning.
Uppdaterad 2013-09-25
Gymnasium
Alla nationella program är 3-åriga.
Det finns också Introduktionsprogram med 5 olika inriktningar om du inte kommer in på önskad utbildning och behöver läsa om något ämne.
Endast de högskoleförberedande programmen ger grundläggande behörighet till att studera vidare, men alla yrkesprogram ska ge möjlighet att studera in kurser för grundläggande behöriget till högskola.
De högskoleförberedande programmen är:
Ekonomi
Estetiska
Humanistiska
Naturvetenskap
Samhällsvetenskap
Teknik
Yrkesprogrammen är:
Barn- och fritid
Bygg- och anläggning
El- och energi
Fordon- och transport
Handel- och administration
Hantverk
Hotell- och turism
Industritekniska
Naturbruk
Restaurang- och livsmedel
VVS- och fastighet
Vård- och omsorg
Introduktionsprogrammen är:
Preparand- Riktar sig till elever som bara har något ämne som inte är godkänt. Där är tanken att eleven ska påbörja ett nationellt program inom ett år.
Programinriktat individuellt val - Detta är för elever som har tankar på att påbörja ett yrkesprogram och behöver läsa något ämne för att få behörighet till ett yrkesprogram, men har godkänt i i svenska/svenska som andraspråk och som har antingen godkänt i engelska eller matematik plus fyra ämnen till eller godkänt i engelska och matematik plus tre ämnen till.
Yrkesintroduktion- Finns för elever som inte har behörighet att söka till ett nationellt program och som behöver en yrkesinriktad utbildning
Individuellt alternativ - som sen leder in till ett yrkesprogram eller ett arbete.Detta program utformas indivuduellt för elever som inte har behörighet att komma in på ett nanionellt program. Efteråt ska eleven kunna studera på yrkesprogram, en annan utbildning eller arbeta.
Språkintroduktion - För nyanlända invandrare som behöver lära sig svenska språket för att sen kunna studera på ett nationellt program.
Du kan även söka en nästan helt engelskspråkig utbildning, IB, International Baccalaurate
De nationella programmen innehåller kurser i gymnasiegemensamma ämnen, karaktärsämen, indivduellt val samt ett gymnasiearbete som sker i projektform.
Programmen har också speciella inriktningar.
För att få ett slutbetyg och examen behöver du läsa 2500 gymnasiepoäng och vara godkänd (minst betyget E) i minst 2250 gymnasiepoäng. Du får ha F i 250 gymnasiepoäng, men inte vara underkänd.
Av de godkända betygen ska för:
yrkesprogrammen vara minst betyget E i svenska 1, engelska 5 och matematik 1 samt 400 poäng i de programgemensamma yrkeskurserna och gymnasiearbetet
högskoleföreberedande programmen ha minst betyget E i Svenska 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6, Matematik 1 samt gymnasiearbetet.
Gymnasiegemensamma ämnen ingår i samtliga program och är tvungna att läsas.
De är 8 stycken och är svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, idrott och hälsa samt historia.
Karaktärsämnen: De är speciella för varje program och är anpassade till ett specifikt prgram. Det finns två olika sorters karaktärsämnen.
Gemensamma karaktärsämnen läses gemensamt av alla på samma program, medan karaktärsämnen som har speciell inriktning läses endast av de elever som har valt den inriktningen.
Programfördjupning: Här finns ämnen som fördjupar sig ännu mer i den inriktning eleven har valt. Ofta finns det redan färdiga programfördjupningar att välja som ett "paket".
Individuellt val: Tanken är att du ska få välja fritt bland några ämnen som finns på skolan. Det behöver inte vara ämnen som tillhör programmet eller inriktningen eleven går utan kan vara något annat ämne eleven är intresserad av.
Senast uppdaterad 2013-09-25
