Slutspurt att söka till gymnasiet
Nu är det inte länge till elever i årskurs 9 ska välja till gymnasiet. En del vet precis vad de vill medan andra tvekar inför valet.
Det finns många saker att tänka på. Det är viktigt att du som väljer rangordnar alternativen i den ordning du vill komma in på respektive program. Du behöver därför tänka på om du gärna vill gå ett speciellt program, kan du välja samma program, men till olika skolor. Eller om du vill gå på en speciell skola kanske det är bättre att välja två närliggande program på samma skola t.ex. Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt.
Viktigt är också att tänka på var skolan ligger. Du ska vilja pendla den sträckan i tre år. Vill du det? Provåk gärna sträckan. Om du redan då tycker att det känns jobbigt kanske du ska fundera på en skola närmare hem. Fr.o.m. i år kommer det bli svårare att byta tillbaka till t.ex. hemkommunen om du skulle tröttna på att åka långt varje dag.
Om du har svårt att bestämma dig. Tänk vad du mest är intresserad av.Vill du studera vidare efter gymnasiet eller vill du börja arbeta direkt efter?
Kan du tänka dig att arbeta med det om 5 år?
Friskola VS Kommunal skola
Friskolor drivs som ett företag och i de flesta fall är tanken att det ska gå med vinst. Kommunala skolor drivs som namnet anger av kommunen.
Men även till friskolorna ska kommunen ge bidrag för att de ska kunna drivas s.k skolpeng.
Friskolor kan däremot neka elever att börja hos de medan kommunala skolor inte gör det.
Friskolor finns liksom kommunala skolor från grundskola till gymnasium.
Friskolorna har gjort att det har skapats konkurrens om eleverna på ett annat sätt än förut vilket kan vara en fördel. Det sätter lite press även på kommunala skolorna att förbättra sin utbildning.
Eleven bör dock vara vaksam om en friskola vill gör alltför mycket reklam för sig vilket kan tyda på att skolan bara vill ha så många elever som möjligt.
Samtidigt kan vissa friskolor erbjuda vissa inriktningar och profiler som kanske inte kommunala skolor har samma möjlighet till. Det kan passa en viss grupp elever som efterfrågar en viss typ av utbildning. T.ex. Waldorf eller Vittraskolorna.
Kommunala skolor har krav på sig att ha en mer enhetlig utbildning över hela landet.
För gymnasieskolan kan det vara både lättare eller svårare för eleven att komma in på en friskola än en kommunal skola. Friskolor tar in elever på betyg från vilken del av landet som helst. Det kan i sin tur leda till att det blir väldig konkurrens om plasterna på vissa friskolor. De omfattas med andra ord inte av det s.k frisöket som gäller för kommunala gymansieskolor. Frisök innebär att om eleven söker utanför sitt samverkansområde kan bara eleven bli antagen i mån av plats om det inte finns särskilda skäl att bli antagen till annan kommun.
Studera utomlands
Någon gång kanske du har funderat på att studera utomlands. Det finns en del alternativ om du vill det.
Det finns finns allt från några veckor till att vara i ett annat land i upp till ett år eller mer i vissa fall. Det går att studera på grundskolenivå, gymnasienivå som då ofta heter High School i många länder eller om du vill kombinera att jobba som Au-pair i ett år tillsammans med att studera.
Det kostar att studera utomlands. Priserna varierar rätt mycket beroende på språkresearrangör. Därför är det viktigt att kontrollera vad du vill ha och vad arrangören erbjuder. I vissa fall går det att få stipendium.
Du bor hos en värdfamilj där du är med på deras aktiviteter och umgås med de. Du har stor chans att få många nya vänner för livet. Och utbudet av aktiviteter på fritiden varierar beroende på vilket land du väljer.
Det finns olika företag som erbjuder språkresor. Några av de är STS, EF, Blueberry och Study International . Du kan också läsa mer på utbytesstudent där du kan se information om många olika företag och språkresor. På internationella programkontoret eller på utbildningsinfo kan du läsa om språkresor och bl.a. stipendier
Ansökan gör du hos arrangören. Hur du gör står på respektive hemsida. Det är vanligt att du bör ansöka redan 6 - 12 månader innan avresa.
