Saco studentmässa

Nu kan du besöka Sacos studentmässa i Stockholm.
 
Här finns många högskolor och universtiet, folkhögskolor, yrkesutbildningar, privata utbildningar samt representanter för utländksa utbildingar. Olika myndigheter, organisationer och arbetsgivare finns på plats.
 
Du får en bra möjlighet att bekanta dig med de olika högkskolorna och universiteten och arbetsgivare inför ditt kommande val till högskolan. Du kan få tips och idéer om framtida yrken.
 
I första hand är det elever i årskurs 3 på gymnasiet som brukar besöka mässan, men alla är välkomna.
 
Var: Älvsjömässan
När:2 - 4 december 2015
Tid: 2 och 3 december 09.00 - 16.00, 4 december 09.00 - 15.00.
 
Kostar: 50 kronor i entréavgift eller 30 kronor vid gruppbokning.
 
Källa: Saco, studentmässor

Var finns jobben i framtiden?

Saco har nu publierat listan över jobb som räknas som ett yrke att satsa på i framtiden för att lättare kunna få jobb.
 
De yrken du i så fall ska titta extra noga på är enligt listan:
Arbetsterapeut
Arkitekt
Audionom
Biomedicinsk analytiker
Datavetare
Djursjukskötare
Inredningsarkitekt
Kemist
Lärare i årskurs f-3 och 4-6
Matematiker och statistiker
Planeringsarkitekt
Receptarie och skolledare
Speciallärare och specialpedagog
Tandhygienist
Ämneslärare i årskurs 7-9 och gymnasieskolan
 
Du kan läsa mer och även hitta listor med jobb i balans och där konkurrensen är stor på Saco

Öppet hus

I november och fram till gymnasievalet har de flesta gymnasieskolor öppet hus.

Det är ett utmärkt tillfälle att se skolan du är intresserad av. Du får chans att prata med både elever och personal och ta reda på om det du önskar finns på skolan. 
 
Det som kan vara bra att veta:
  • hur stor är skolan, hur många elever går där?
  • finns skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare?
  • finns matsal, idrottshall och bibliotek?
  • vilka programfördjupningar har skolan?
  • vilka individuella val finns?
  • kan skolan erbjuda hjälp om du till exempel behöver mer hjälp i matematik eller har dyslexi
  • vad har skolan för arbetssätt? Vissa skolor kan till exempel ha lektioner halva dagen och sen får du plugga hemifrån resten, någon annan skola kanske jobbar med case där du som elev får lösa situationer och problem från verkligheten medan en annan skola kanske jobbar med fler ämnen i samma projekt. Vad passar dig?
  • hur ser samarbetet med näringsliv, arbetsliv och skola ut? 
  • finns någon elevförening och aktiviteter?
  • om du inte trivs på ett program, hur ser möjligheten ut att byta program?
 

Försök ta reda på så mycket som möjligt. Var kritisk. Allt behöver inte vara jättebra för att skolan lockar med diverse "presenter". Skolorna är alltid måna om att få så många elever som möjligt.

När du har varit på några skolor kan du jämföra de med för och nackdelar.

Det är också bra att "provåka" vägen till skolan. Då får du en uppfattning om du vill åka den vägen i tre år.

För att se när de skolor du är intresserad av har öppet hus kan du titta på till exempel gyantagning.se om du bor i Stockholms län eller Håbo kommun eller gå in på skolans hemsida eller titta på den sida du ska söka till gymnasiet.
 
Lycka till

Byta gymnasieprogram

Nu när terminen har pågått ett tag kan det hända att du känner att du inte riktigt är på rätt plats eller gymnasieprogram trots att du har försökt att välja rätt.
Om du vill byta gymnasieprogram eller skola så behöver du först kolla om det finns platser lediga på det program och skola som du vill byta till.
Det kan du göra genom att kontakta skolan till exempel studie- och yrkesvägledaren. Du behöver även prata med studie- och yrkesvägledaren på den skola du ska byta ifrån.
 
Byta så tidigt som möjligt
Det bästa är att försöka byta program eller skola så tidigt in på terminen som möjligt. Det är svårare ju längre tiden går. Om du till exempel har gått en termin eller ett helt läsår kan det vara mycket svårare att byta. Om du efter ett år kommer på att du vill byta så pratar du med studie- och yrkesvägledaren som kan hjälpa dig att komma fram till vilket program som kan passa bättre och om programmet finns på din nuvarande gymnasieskola eller om du behöver byta skola.
Om du byter skola, men inte program kan det ändå vara så att på den nya skolan kanske de har läst kurser som du inte har läst än och det kan vara svårt att ta igen de då.
Det kan också vara svårt att byta mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program med tanke på att de skiljer så mycket åt.
Oavsett behöver du prata med studie- och yrkesvägledaren för att se vad det går att göra för dina önskemål och situation.
 
Byta för att du inte trivs
Om det är för att du av någon anledning inte trivs på din skola är det bra att kontakta kurator eller skolsköterska för att kunna komma tillrätta med problemen så att du i första hand kan gå kvar på samma skola.
Om det ändå är så att du vill byta efter att ha pratat med kurator eller skolsköterska behöver du kontakta studie- och yrkesvägledaren som kan hjälpa dig.

Gymnasieprogram som med större chans till jobb

Enligt en undersökning gjord av Statistiska Centralbyrån är det stor chans till jobb efter gymnasiet om du har gått enregiprogrammet, fordons- och transportprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet.
 
Det var 74% som fick jobb efter el- och energiprogrammet, 72% efter fordons- och transportprogrammet och 68% efter bygg- och anläggningsprogrammet.
 
Det är ju tanken bakom yrkesprogram att det ska vara lättare att få jobb efter och att kunna börja jobba direkt efter gymnasiet.
 
Tyvärr så leder inte alla yrkesprogram lika lätt till jobb. Om du går restaurang- och livsmedelsprogrammet eller barn- och fritidsprogrammet kan det vara lite svårare med jobb.
 
Av de högskoleförberedande programmen var det högst andel av de elever som gått naturvetenskapliga programmet som valde att studera vidare. Även teknikprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet har många som studerar vidare.
 
Om man ser till män och kvinnor är det vanligare att män börjar jobba efter gymnasiet.
 
Källa: DN - Här är gymnasieprogrammen som ger jobb

Gymnasievalet

Nu är det dags för de flesta elever i årskurs 9 att välja till gymnasiet. Det är ett stort beslut som många elever uppfattar som livsavgörande och ibland har svårt att välja ibland så många utbildningar som finns.
 
Det kan vara bra att få prata med en studie- och yrkesvägledare på din skola om din situation. Där får du chans att komma fram till vad just du vill och vilka alternativ som finns och har sen lättare att själv fatta beslut om vilken utbildning som kan passa.
 
Det finns också möjlighet att ställa frågor av mer allmänn karaktär i tjänsten "Fråga syv".
 
Även om du skulle komma på när du har börjat gymnasiet att det kanske trots allt inte var rätt utbildning är det inte omöjligt att byta utbildning även om det är lättare för dig om du trivs på den utbildningen som du väljer från början. 
 
Prata gärna med andra om valet. Det är alltid bra att få andras synvinklar även om det är ditt val.
 
Du kan få lite mer hjälp i "Guide till att välja gymnasieprogram och skola".
 
Lycka till med ditt gymnasieval
 
//Lise-Lotte
Studie- och yrkesvägledare
Dina Studier

Dags att söka till gymnasiet

Nu går det att söka till gymnasiet. Ansökan gör du på internet med inloggningsuppgifter. Du ska sen skriva ut ansökan, skriva på och lämna till din studie- och yrkesvägledare.
 
Mycket finns att välja på och det kan ibland vara svårt att bestämma sig därför. Om du skulle ångra dig finns chans till omval i april-maj.
 
Antagningspoäng föregående år går oftast att se på den gymnasieantagnings sida du vill söka till. Det går också att kontakta skolor du är intresserad av för att ta reda på antagninspoäng.
 
Många elever känner oro över att inte välja rätt program från början. Det finns ändå chans även om du redan har börjat på gymnasiet att byta. Det är bäst att byta så fort som möjligt i så fall in på terminen. Prata med studie- och yrkesvägledaren på den skola du har börjat på i så fall och ta kontakt med någon annan skola du är intresserad av för att se om det finns lediga platser där.
 
Om du vill ha hjälp och tips vad du kan göra för att underlätta kan du kika på "Guide till att välja gymnasieprogram och skola"
 
 
 
 
 

Öppet hus

I november och fram till gymnasievalet har de flesta gymnasieskolor öppet hus.

Det är ett utmärkt tillfälle att se skolan du är intresserad av. Du får chans att prata med både elever och personal och ta reda på om det du önskar finns på skolan. 
 
Det som kan vara bra att veta:
  • hur stor är skolan, hur många elever går där?
  • finns skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare?
  • finns matsal, idrottshall och bibliotek?
  • vilka programfördjupningar har skolan?
  • vilka individuella val finns?
  • kan skolan erbjuda hjälp om du till exempel behöver mer hjälp i matematik eller har dyslexi
  • vad har skolan för arbetssätt? Vissa skolor kan till exempel ha lektioner halva dagen och sen får du plugga hemifrån resten, någon annan skola kanske jobbar med case där du som elev får lösa situationer och problem från verkligheten medan en annan skola kanske jobbar med fler ämnen i samma projekt. Vad passar dig?
  • hur ser samarbetet med näringsliv, arbetsliv och skola ut? 
  • finns någon elevförening och aktiviteter?
  • om du inte trivs på ett program, hur ser möjligheten ut att byta program?
 

Försök ta reda på så mycket som möjligt. Var kritisk. Allt behöver inte vara jättebra för att skolan lockar med diverse "presenter". Skolorna är alltid måna om att få så många elever som möjligt.

När du har varit på några skolor kan du jämföra de med för och nackdelar.

Det är också bra att "provåka" vägen till skolan. Då får du en uppfattning om du vill åka den vägen i tre år.

För att se när de skolor du är intresserad av har öppet hus kan du titta på till exempel gyantagning.se om du bor i Stockholms län eller Håbo kommun eller gå in på skolans hemsida eller titta på den sida du ska söka till gymnasiet.
 
Lycka till

Guide till att välja gymnasieprogram och skola.

Några steg till att komma fram till vad du vill välja för gymnasieprogram.

Börja med att tänka på vad du vill, vill du plugga vidare efter gymnasiet eller vill du jobba?

Om du inte vill plugga vidare, titta på yrkesprogram, om du vill eller kan tänka dig plugga vidare kika lite mer på högskoleförberedande program. Tänk på att du inte automatiskt får högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Däremot ska möjligheten finnas att läsa in grundläggande högskolebehörighet på alla yrkesprogram. Du behöver lägga till ämnen för att bli behörig till högskolan på yrkesprogram. 

 

Tänk på vad du gillar att göra, vad du har för intressen, dina styrkor, vad du är bra på?


Prata gärna med andra, men tänk på att det är ditt val.

Vad skulle du vilja lära dig mer om?

Har du kanske ett drömyrke?
I så fall, ta reda på så mycket som möjligt om det yrket och vad som krävs för utbildning. Finns några hinder, vad krävs?


Om du ändå inte vet efter att tänkt på det jag har skrivit nu kan du gå igenom alla program och försöka rangordna de fem du tycker bäst passar in på dig.


När du gjort det går du igenom de fem programmen extra noga och funderar på, vad är det med de som du är intresserad av?


Sen kan du ta bort två så att du har tre kvar. Då är det lättare för dig att få en överblick.


Efter det är det dags att välja skola, vilket också kan vara svårt.


Det är alltid bra att gå på Öppet hus och att försöka ta reda på så mycket som möjligt om skolorna du är intresserad av. Lever skolorna upp till dina krav? Vad vill du få ut av utbildningen? Finns kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare på skolan? Vilken är programfördjupningen? Har skolan någon profil? Finns hjälp att få om du behöver extra stöd i till exempel matematik?


Gör på ungefär samma sätt med skolorna som med programmen om du har många skolor att välja på. Rangodna skolorna.


Tänk på att välja så många olika alternativ som möjligt så är du säkrare på att komma in på gymnasiet. Tänk bara på att sätta det alternativ du helst vill högst upp.

Prata gärna med din studie- och yrkesvägledare eller ställ en fråga här i tjänsten "Fråga syv"

Lycka till!

Lise-Lotte, syv

Senast uppdaterad 2013-11-06


Elever med Aspberger kan sina områden extemt bra

Många gånger finns personer med i filmer och tv-serier som har extremt lätt för att komma ihåg saker eller lära sig något speciellt. Elever i "verkligheten" som har dessa egenskaper kan ha Aspberger.
Dessa elever kan även ha svårt i sociala sammanhang med att läsa av andra människors känslor och uttryck. De kan även ha svårt för planerign och strukturering i vardagslivet.
 
Ofta är dessa elever väldigt duktiga  på något specifikt ämne. På vissa skolor finns just Aspbergerklasser. Lundellska gymnasiet i Uppsala har en sådan klass. Här är klasserna små och upplägget har en tydlig struktur. Elever med Aspberger har svårt att koncentrera sig om det blir för mycket störningar i klassrummet.
 
Expressen har gjort en artikel om Aspbergerklassen på Lundellska skolan och Nemi Pelgrom som är en av eleverna i Aspbergerklassen. Hon har bl.a lärt sig 2000 decimaler i Pi. Hon har problem med att göra "tråkiga saker" som hon inte gillar. Och på de skolor som har Aspbergerklasser är utbildningen anpassad efter individen. Där får eleven iställer göra det den är bra på och gillar.
 
Den nya gymnasiereformen har ställt till det för Aspbergerelever eftersom det ligger så mycket fokus på att kunna reflektera, analysera och organisera. De saker som Aspbergerelever har svårigheter med.
 
Trots att många fördomar finns ser det positivare ut idag än för några år sen eftersom det har blivit känt att dessa människor ibland har specialbegåvningar som många arbetsplatser skulle kunna ha nytta av.
 
Källa: Expressen
 
 
 
 

Inträdesprov

För dig som har sökt en estetisk utbildning till gymnasiet inom bild, musik, dans eller teater kommer du förmodligen få göra ett inträdesprov.

Om du sökt till bild och formgivning kommer du få skicka in ett arbetsprov, om du sökt till musik får du komma till skolan för ett prov inom det instrument eller sång du sökt till, om du sökt till dans får du göra ett dansprov och om du sökt till teater får du en monologtext att läsa upp.

Har du sökt till flera skolor får du göra prov på alla skolor du sökt till.

Även IB har intagningsprov i engelska och matematik samt en intervju.

Snart gymnasieval

Nu är det upploppet att söka till gymnasiet. Massor av ungdomar ska ansöka till gymnasiet i dagarna. Nervöst för många, en helt nu värld öppnar sig. På gymnasiet är det fler ämnen du är intresserad av och du tar ett steg till ut mot arbetslivet så småningom.
 
Med så många gymnasieprogram och inriktningar är det många gånger svårt att välja och tyvärr är det inte alltid det blir helt rätt.
Möjlighet finns först att i de flesta kommuner att göra omval i april-maj om du ångrar dig redan nu. Men har du redan börjat på en skola eller ett program är det inte helt kört ändå om du skulle komma på att det är fel för dig. Du kan vända dig till studie- och yrkesvägledaren på den gymnasieskola du går. Antingen vill du bara byta program eller så vill du byta även skola. Det är bra om du byter så snart som möjligt in i terminen om du upptäcker att du valt fel. Om du vill byta skola behöver du kontakta den skola du ska byta till också.
 
Men bäst är självklart om du hamnar rätt från början. Kunskap är den viktigaste nyckeln till att skapa lite mer säkerhet i valet. Det får du genom att ta reda på så mycket som möjligt, titta inte bara på de utbildningar du känner till utan bläddra igenom broschyrer och titta på internet och läs på om alla program och fatta sedan beslut om vilka du är intresserad av. Kanske stärker det bara dina tankar om vad du vill välja eller så upptäcker du något nytt program som du inte visste fanns.
Om du behöver hjälp att sortera bland programmen kan du även prata med studie- och yrkesvägledaren eller diskutera med kompisar, föräldrar eller andra du känner.
 
Tänk bara på att det är ditt val.
 
Du kan få mer tips hur du kan göra för att underlätta valet på guide till att välja gymnasieprogram och skola
 
Du kan ställa frågor i tjänsten "fråga syv"
 
Lycka till!
 
Lise-Lotte, syv
 

Obligatorisk gymnasieskola?

Ett förslag från Socialdemokraterna är att gymnasieskolan ska bli obligatorisk skriver Aftonbladet i en artikel. Partiet vill förlänga den obligatoriska skolgången till 18 års ålder.
 
Den 9-åriga grundskolan har varit det i 50 år. Nu anser Socialdemokraterna inte att det räcker längre. De menar att ungdomar inte går i gymnasiet leder till arbetslöshet.
 
Stefan Löfven menar att en högre utbildning är vad som krävs för att ungdomar ska få det bättre och ger ungdomar fler möjligheter.
Källa: Aftonbladet
 
Kommentar:
Hur ska då gymnasieskolan se ut kan man undra. Kommer programmen fortfararnde vara lika många och kommer det fortfarande finnas yrkesprogram och högskoleförberedande program?
Om det ska ge ungdomar fler möjligheter till jobb så får man anta att det kommer bli en liknande gymnasieskola som idag.
 
Jag som är studie- och yrkesvägledare tycker så klart att det är viktigt med en bra utbildning och redan nu går ju de allra flesta ungdomar gymnasiet. Det är inte många som inte går gymnasiet och av de som inte går gymnasiet är det mycket svårare att få jobb, men frågan är om det här är lösningen. De ungdomar som redan är trötta på skolan och har hög frånvaro undrar jag om de verkligen kommer delta mer för att det blir obligatoriskt.

Gymnasieingenjör, 4 år på teknikprogrammet

Nu finns möjlighet att läsa ett fjärde år på teknikprogrammet på gymnasiet. Det är ett försöksprojekt som varar 2011-2015. Det finns på 20 orter och du som är intresserad söker till det år 3 på gymnasiet.
 
Fjärde året gör att du blir gymnasieingenjör och får lättare anställning utan att behöva studera vidare.
 
Du behöver ha gått ut ett fullständigt gymnasieprogram för att vara behörig att söka. Fram till 2015 kan du söka till fjärde året oavsett vilken inriktning du går.
Samarbete sker med näringslivet.
 
Du kan sen jobba inom bygg, IT eller industri.
 
Källa: Skolverket
 
 
Kommentar:
Kan vara ett bra alternativ om du känner att du gärna skulle jobba efter gymnasiet, men ändå ha en teknisk utbildning. Du har ju även i fortsättningen kvar chansen att utbilda dig vidare på högskola senare.
 

Gymnasieskolor tvingas i konkurs när fler etablerar sig

Fakta är att friskolorna ökar samtidigt som eleverna har minskat i jämförelse med för några år sedan. Skolverket har varnat för det här och Charlott Mannerfeldt på Skolverket menar att det kan bli ett stort problem för elever som har börjat på en utbildning som sedan läggs ner.
 
Om dessa elever går på en kommunal skola ska eleverna erbjudas platser på annan kommunal gymnasieskola, men om eleverna går på en friskola har inte kommunerna samma ansvar att erbjuda en ny plats på en gång.
 
Kommunerna har egentligen bara skyldighet genom uppföljningsavaret att ta reda på vad eleven gör.
 
Det som kan hända dessa elever är att de får vänta med att börja på en annan skola och då blir eleven efter i undervisningen plus att det kan vara svårt att få exakt samma upplägg av utbildningen.
 
Problemet för kommunerna är att de får många arbetslösa ungdomar om det inte går att erbjuda nya platser direkt.
 
Charlotte Mannerfeldt på Skolverket menar att de flesta kommuner ändå försöker att hjälpa dessa elever.
 

Gymnasievalet

Nu är det snart dags att ansöka till gymnasiet för de flesta elever i åk.9. En del hade redan bestämt sig sedan länge och en del tvekar till sista ansökningsdag.

Beroende på var du bor varierar sista ansökningsdag något. De flesta söker på internet. Du får då ett lösenord och användarnamn hem i brevlådan och loggar in med det på den ansökningssidan ditt antagningskansli har. 

Om du vill ändra något i din ansökan finns chans till omval i april-maj.

Kika in på guide till att välja gymnasieprogram och skola om du är osäker på vad du ska välja. Du kan också läsa mer om gymnasieprogrammen för att få lite mer fakta.

Vad du behöver tänka på när du väljer skola är:
- Avståndet till hemmet, vill du pendla varje dag i tre år?
- Har skolan det du söker när det gäller utbildning t.ex. programfördjupning och profil?
- Har skolan kurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska?
- Finns stöd att få om du skulle behöva mer hjälp med t.ex matematik eller om du har dyslexi?
- Kan du komma på praktik någon dag eller gå på Öppet hus för att se skolan och utbildningen lite bättre?

Något som kan vara bra att vara medveten om är om du söker yrkesprogram. Då blir du inte automatiskt behörig att söka till högskola längre. Det ska på de flesta gymnasieskolor med yrkesprogram gå att lägga till ämnen på yrkesprogrammen så att du får grundläggande behörighet till högskolan. Om du inte kan eller vill lägga till ämnen finns möjlighet att läsa in ämnen på komvux efter gymnasiet för att bli behörig till högskola.

Tanken är att du ska jobba efter yrkesprogrammen.
Däremot blir det ändrade regler fr.o.m. 2014 som ger dig möjlighet att läsa in högskolebehörighet på komvux om du gått yrkesprogram utan att behöva söka i urvalsgrupp II (kompletteringsgruppen) vilket kan underlätta att komma in på högskolan.



Öppet hus på gymnasieskolor

Kunskap är nyckeln till att lättare kunna fatta rätt beslut. Ju mer du vet, desto bättre kan du sortera och välja ut vad som passar dig som ska välja till gymnasiet.
 
Det finns idag väldigt många fler inriktningar på programmen än bara för några år sen och då är det ännu viktigare att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om varje program och de skolor som har programmen.
 
En stor missuppfattning är ofta att vi som är studie- och yrkesvägledare (syv) ska svara på vad eleverna ska välja och vilken skola som är bäst.
Vi kommer varken säga vad du som elev ska välja eller vilken skola som är bäst för dig för det vet inte vi. Däremot kan vi svara på allmänna frågor och lotsa dig så att du själv kan komma fram till valet.
 
Det är endast du som person som vet vad som passar dig och dina behov. När du tittar på skola är det däremot viktigt att fråga så mycket som möjligt och det är där bl.a Öpppet hus  kommer in i bilden.
Det är ett jättebra tillfälle att träffa elever och lärare på skolan.
 
Det som kan vara bra att veta:
  • hur stor är skolan, hur många elever går där?
  • finns skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare?
  • finns matsal, idrottshall och bibliotek?
  • vilka programfördjupningar har skolan?
  • vilka individuella val finns?
  • kan skolan erbjuda hjälp om du t.ex behöver mer hjälp i matematik eller har dyslexi
  • vad har skolan för arbetssätt? Vissa skolor kan t.ex ha lektioner halva dagen och sen får du plugga hemifrån resten, någon annan skola kanske jobbar med case där du som elev får lösa situationer och problem från verkligheten medan en annan skola kanske jobbar med fler ämnen i samma projekt. Vad passar dig?
  • hur ser samarbetet med näringsliv, arbetsliv och skola ut? 
  • finns någon elevförening och aktiviteter?
  • om du inte trivs på ett program, hur ser möjligheten ut att byta program?
Sen är det bra att tänka på var skolan ligger. Om den ligger långt bort, kan du då tänka dig att åka vägen i tre år?
 
I vilket fall om du är osäker på program eller skola behöver du ta reda på mer fakta. När du har tagit reda på det kan du börja sortera och rangordna både program och skolor.
 
Ta gärna hjälp av din studie- och yrkesvägledare som kan stötta dig att själv komma fram till så rätt val som möjligt.
Tyvärr blir det inte alltid rätt val och då går det att ändra sig även om det är bäst för dig om du kommer rätt från början.
 
 
 
 
 
 
 
 

Många kulturer i ett klassrum, så fungerar det

En lärare från Härnösands gymnasium berättar om hur klassen hon undervisar i får det att fungera med många olika nationaliteter i klassen.
Alla elever där bakgrunderna, förkunskaper och kulturer är mycket olika.
 
I klassrummet är alla lika och alla pratar svenska och utseende betyder inget. Läraren är själv från Urkaina säger att svenska är enda språk som pratas i klassrummet. I och med att enbart svenska pratas får eleverna även träna på språket eftersom det i vissa fall är den plats (skolan) de får träna sig i svenska.
Alla får börja om oavsett om de inte kan läsa eller om de har gått gymnasiet i sitt hemland. De elever som inte kan läsa och skriva skickas först till en folkhögskola för att lära sig det och sen kommer de tillbaka till Härnösands gymnasium.
Läraren tror att det blir mer förståelse mellan henne och eleverna eftersom hon också har utländsk bakgrund. Hon har därför lättare att anpassa sig efter eleverna.
 
Källa: SR

Många får jobb efter avslutat yrkesprogram

Enligt en undersökning gjord av SCB (Statistiska Centralbyrån) visar att så många som 70% får jobb efter avslutad gymnasieutbildning på yrkesprogram. Utbildning till elektriker ligger högst på listan över de elever som får jobb efter utbildningen.

 

På gymnasiemässan i Älvsjö puffas det för att  jobb nästan garanteras efter yrkesprogram.

 

Göran Petersson, lärare på S:Eriks gymnasium på elprogrammet ser en positiv utveckling sedan den nya gymnasiereformen infördes.

 

Praktiken på yrkesprogrammen hjälper till att skapa kontakter tror Susanne Zander, koordinator och projektledare för Unga i arbetslivet hos Ungdomsstyrelsen. Dessa kontakter kan sedan leda till jobb. Många företag värvar nya medarabetare just genom praktiken.

 

Vill man fortsätta vidare efter gymnasiet och ett yrkesprogram kan Yrkeshögskolan vara en bra inkörsport.

 

Läs mer på SR


Många gymnasieelever byter program efter första året

Skolverket skriver om att fem procent av eleverna väljer att byta program efter första året på gymnasiet. Eleverna får då en ny chans, men för kommunerna innebär det en kostnad eftersom eleven då går fyra år i gymnasiet istället för tre.
 
Skolverket tror att om grundskolorna skulle satsa mer på studie- och yrkesorientering skulle man kunna få fler elever att välja rätt program från början.
Intervjuer har gjorts med elever som visar att orsakerna till byten av gymnasieprogram är i huvudsak att eleverna inte tyckte om innehållet i programmet, inte trivdes i klassen eller kom efter med studierna.
 
Skolverket skriver vidare att det kan bli som en "gymnasiechock" för elever när de byter till gymnasiet från grundskolan. Det skulle kunna underlättas med att eleverna redan i grundskolan skulle få mer hjälp att ta ansvar för sina studier.
 
Charlotte Mannerfeldt, undervisningsråd på Skolverket ser inte alternativet att ta bort möjligheten att byta program som ett bra alternativ utan snarare att få in eleverna på rätt program genom att göra studie- och yrkesorienteringen till hela skolans ansvar i grundskolan.
 
Läs mer på Skolverket

Tidigare inlägg
RSS 2.0