Välfärdssektorn behöver 400 000 fler
Hela välfärdssektorn väntas behöva 400 000 personer till olika yrken innan 2019.
Det ställs högre krav på teknisk kunnighet och många förväntas gå i pension. Därför behövs de här personerna.
Även inom förskolan har behovet av utbildade förskolelärare ökat i och med den nya läroplanen. Behovet av förskolelärare är störst i storstadregionerna. På de mindre orterna saknas specialistsjuksköterskor inom bl.a äldrevård.
Källa: allastudier
Många kulturer i ett klassrum, så fungerar det
En lärare från Härnösands gymnasium berättar om hur klassen hon undervisar i får det att fungera med många olika nationaliteter i klassen.
Alla elever där bakgrunderna, förkunskaper och kulturer är mycket olika.
I klassrummet är alla lika och alla pratar svenska och utseende betyder inget. Läraren är själv från Urkaina säger att svenska är enda språk som pratas i klassrummet. I och med att enbart svenska pratas får eleverna även träna på språket eftersom det i vissa fall är den plats (skolan) de får träna sig i svenska.
Alla får börja om oavsett om de inte kan läsa eller om de har gått gymnasiet i sitt hemland. De elever som inte kan läsa och skriva skickas först till en folkhögskola för att lära sig det och sen kommer de tillbaka till Härnösands gymnasium.
Läraren tror att det blir mer förståelse mellan henne och eleverna eftersom hon också har utländsk bakgrund. Hon har därför lättare att anpassa sig efter eleverna.
Källa: SR
Sen anmälan till högskolan
Ännu går det att göra en sen anmälan till många högskoleutbildningar. Det finns ingen garanti för att högskolan tar emot dig även om de tar emot sena ansökningar.
Högskolan tar endast emot sökande om det finns platser kvar.
För att se mer hur du går tillväga kan du läsa vidare på antagning.se eller lägga till en sen anmälan här.
Mer satsning på yrkesvux
Yrkesvux och lärlingsplatser ska fortsätta satsas på. Det finns med i senaste budgetpropositionen.
Yrkesvux är en yrkesutbildning för vuxna där samarbete sker med arbetsförmedling, elever, kommun och näringsliv i planeringen av utbildningen.
De personer som väljer att gå på yrkesvux kan vara personer som inte trivts eller velat gå en teoretisk utbildning och kan ha påbörjat den, men ändrat sig sen.
Sen finns några som blivit arbetslösa eller velat byta yrke av andra skäl förklarar Eva Nordlund på Skolverket.
Enligt Nordlund är både studerande och kommuner positiva till yrkesvux som i slutändan i många fall leder till jobb.
Nordlund fortsätter med att hon tror vuxna vill studera på gymnasial nivå och får chans att ta sig vidare sen.
Källa: Metro
Högskoleplatserna minskar
Högskolorna ökar platserna på ingenjörsprogram och sjuksköterkesprogrammet medan summan av antalet platser minskar med 10000 skriver DN.
Det blir tuffare konkurrens om utbildningarna framöver med andra ord.
Enligt planeringsdirektör Tim Ekberg på Lunds universitet kommer det ändå vara lättast att komma in på program.
När platserna minskar är det i första hand platser på kurser som minskar säger Ekberg. Han tror även att andra universitet och högskolor tänker liknande.
50000 har anmält sig till höstens högskoleprov vilket ger en vink om att intresset för att söka till högskola är stort.
Regeringens motivering är att ungdomskullarna minskar kommande år och därför behövs inte lika många platser.
Några program inom vård/medicin ska dock utökas liksom vissa ingenjörsprogram.
Regeringen vill belöna framgångsrika lärosäten. Bl.a Uppsala universitet har fått 16 miljoner kronor i kvalitetspengar.
Anna Wennergrund, enhetschef vid Uppsala universitets planeringsavdelning säger att det kommer bli svårare att ta sig in på utbildningarna, men de som får plats kommer få fler timmar undervisning.
Källa: DN
Många får jobb efter avslutat yrkesprogram
Enligt en undersökning gjord av SCB (Statistiska Centralbyrån) visar att så många som 70% får jobb efter avslutad gymnasieutbildning på yrkesprogram. Utbildning till elektriker ligger högst på listan över de elever som får jobb efter utbildningen.
På gymnasiemässan i Älvsjö puffas det för att jobb nästan garanteras efter yrkesprogram.
Göran Petersson, lärare på S:Eriks gymnasium på elprogrammet ser en positiv utveckling sedan den nya gymnasiereformen infördes.
Praktiken på yrkesprogrammen hjälper till att skapa kontakter tror Susanne Zander, koordinator och projektledare för Unga i arbetslivet hos Ungdomsstyrelsen. Dessa kontakter kan sedan leda till jobb. Många företag värvar nya medarabetare just genom praktiken.
Vill man fortsätta vidare efter gymnasiet och ett yrkesprogram kan Yrkeshögskolan vara en bra inkörsport.
Läs mer på SR
Många gymnasieelever byter program efter första året
Skolverket skriver om att fem procent av eleverna väljer att byta program efter första året på gymnasiet. Eleverna får då en ny chans, men för kommunerna innebär det en kostnad eftersom eleven då går fyra år i gymnasiet istället för tre.
Skolverket tror att om grundskolorna skulle satsa mer på studie- och yrkesorientering skulle man kunna få fler elever att välja rätt program från början.
Intervjuer har gjorts med elever som visar att orsakerna till byten av gymnasieprogram är i huvudsak att eleverna inte tyckte om innehållet i programmet, inte trivdes i klassen eller kom efter med studierna.
Skolverket skriver vidare att det kan bli som en "gymnasiechock" för elever när de byter till gymnasiet från grundskolan. Det skulle kunna underlättas med att eleverna redan i grundskolan skulle få mer hjälp att ta ansvar för sina studier.
Charlotte Mannerfeldt, undervisningsråd på Skolverket ser inte alternativet att ta bort möjligheten att byta program som ett bra alternativ utan snarare att få in eleverna på rätt program genom att göra studie- och yrkesorienteringen till hela skolans ansvar i grundskolan.
Läs mer på Skolverket
