Ettåriga program på gymnasiet

Redan nästa år kan ettåriga utbildningar på gymnasiet införas. De blir i de flesta fall utan teoretiska ämnen. Jan Björklund, utbildningsminister säger: ”Klart att det vore jättebra om alla blev akademiker, men verkligheten är inte sådan”.
Förslaget är hårt kritiserat.
 
Det var bl.a Lärarförbundet och oppositionen som kritiserade förslaget.
Tanken är att ettåriga utbildningar ska införas redan 2013. Om inte det hinns med blir de införda till hösten 2014.
Utbildningen ska finnas för de elever som helst inte vill gå i gymnasiet och som har ofullständiga betyg. Eleven ska få välja kurser från de gymnasieutbildnigar som finns. Liknande komvux system menar Björklund.
Utbildningarnas längd kommer variera mellan ett år och två år.
 
Oppositionen ifrågasätter om det finns jobb för unga vuxna som endast är 17 år med en så kort utbildning.
Björklund tror att det finns sådana jobb. Jobb med lägre krav på utbildning.
 
Björklund tycker inte samhället kan blunda för att så många hoppar av tre-åriga utbildningar.
 
Källa: DN
 
 
 

Söka till idrottsgymnasier


För elever som är intresserade att söka till ett idrottsgymnasium gäller lite andra antagningsdatum till idrotten än den antagningen som sker till gymnasieprogrammen i februari.
 
Ansökan till idrotten sker separat i vissa fall redan 15 oktober. Det finns både NIU (Nationell idrottsutbildning) och RIG (Riksidrottsgymnasier). De skiljer sig åt på så sätt att Riksidrottsgymnasierna mer inriktar sig till idrottsutövare på elitnivå.
När eleven skickat in sin ansökan blir han/hon kallad till ett prov eller test för idrotten. Efter det får eleven besked om han/hon blir antagen till idrotten.
 
I februari söker sen eleven till gymnasieprogrammen på den vanliga antagningen. Det är inte säkert att eleven blir antagen till gymnasieprogrammet även om han/hon är antagen på idrotten.
 
Om du är elev eller förälder till elev som vill söka till idrottsgymansium kan du kontakta studie- och yrkesvägledaren på skolan eller läsa mer på Riksidrottsförbundet.

Gymnasieskolorna lägger mer resurser på reklam

Gymnasieskolorna ökar till antalet, ungefär 200 fler än för bara fem år sen. Däremot minskar elevkullarna ett tag framåt. Då krockar dessa två fakta med varann.
Då är gymnasieskolorna tvungna att lägga åtskilliga resurser på reklam för att locka elever enligt en undersökning gjord av TNS-Sifo.
 
Reklamen bara öser in i brevlådorna hos elever som går i åk 9.
 
Förutom att pengar läggs på reklam är många av skolans personal involverade i marknadsföringen bl.a lärare och studie- och yrkesvägledare. Det tar stor del av deras arbetstid menar Lisbeth Lundahl, professor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
 
Lisbeth Lundahl menar vidare att arbetet med marknadsföring tar tid från andra viktiga områden.
 
Enligt TNS-Sifo lägger både fristående skolor och kommunala skolor stora resurser på marknadsföring.
 
Egentligen får inte direktreklam riktas till ungodmar under 16 år enligt marknadsföringslagen. Trots det finns skolor som överträder dessa regler.
 
Mats Söderberg från SKL tycker däremot att reklamen har blivit lite tydligare och innehåller mer fakta. Han fortsätter med att det ändå finns många skolor som lockar med fina erbjudanden.
 
SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tillsammans med friskolornas riksförbund tagit fram ett dokument hur skolreklamen borde se ut.
 
Källa: SvD

Yrkesprogrammen utreds

Antalet sökande till yrkesprogrammen har generellt minskat väsentligt sen GY11 började gälla hösten 2011. Det program som finns en kris kring är vård- och omsorgsprogrammet. Jan Björklund presenterade i torsdags hur yrkesprogrammen ska göras om med betoning på vård- och omsorgsprogrammet. Det behövs nämligen många personer inom de yrkesgrupperna framöver.
 
Björklund började med att berätta om att tekniska programmet som nu går att välja en 4-årig variant av och ekonomiska programmen är de som är vinnarna. Han förklarar med att det har minskat på vissa yrkesprogram men ökat på teknikprogrammet och ekonomiska programmet. Bl.a har elever som skulle valt handel- och adminsitration istället valt ekonomiska programmet.
 
Björklunds förklaring till det minskade elevantalet på yrkesprogrammen är att det också beror på de högre antagningskraven. Färre är behöriga för att söka vilket leder till att många av de som tidigare skulle varit behöriga hade sökt till yrkesprogrammen.
Ett program som är i kris är vård- och omsorgsprogrammet. Björklund menar att det antalet elever som går ut vård- och omsorgsprogrammet inte alls motsvarar behovet på arbetsmarknaden. Han menar att det inte enbart handlar om utbildningens uppläggning utan minst lika mycket om hur arbetsmarknaden och hur attraktionskraftigt yrkena är.
En utredning ska tillsättas för att stärka vård- och omsorgsprogrammet. Förslag finns om att det ska bli en undersköterskeexamen och att det ska finnas en inriktning att läsa vidare till sjuksköterska.
 
Se hela inslaget på regeringskansliet

Förslag om förändring av estetiska programmet

Moderaterna har på förslag att estetiska gymnasieprogrammet ska göras om. De anser att det finns för lite jobb efter avslutad utbildning. Förslaget innebär dels färre platser och svårare intagningsprov. Proven ska motsvara idrottsgymnasiernas intagningprov på elitnivå.
 
Lärarnas riksförbund , LR går emot förslaget eftersom utbildningen gjordes om inför GY11 som började gälla 2011. Numer är det ett högskoleförberedande program. LR menar att det är för tidigt att säga om det nya programmet leder till för lite jobb. 
 
Källa: SvD och LR
 
Kommentar:
Högskoleförberedande innebär att de ger eleven en högskolebehörighet som ger behörighet att söka även till högre utbildningar som inte har anknytning till estetiska.
 
 

Många elever hoppar av gymnasiet

Så mycket som 1/3 i genomsnitt av eleverna på gymnasiet hoppar av enligt en undersökning av Sveriges kommmuner och landsting (SKL).

 

Siffran ligger mellan 43% och 88% i avhopp från gymnasiet. De flesta avhoppen sker från yrkesprogrammen. Killar har en lite större risk att hoppa av och de flesta elever som avbryter gymnasiet går i åk 3.

 

SKL tror på fem strategier, "framgångsfaktorer" som ska minska avhoppen.

Skolans personal ska vara positiva och förtroendeingivande, tydliga mål, eleven ska få gå det program den vill gå och passar för. Skolan ska samarbeta med arbetslivet och se till elevernas behov.

Att se till elevernas behov förutsätter att skolan har en fungerande *elevhälsa.

 

Det behövs ett målinriktat och hårt arbete för att nå dessa mål av kommunerna och personalen, men det är viktigt både för eleven och samhället att så många elever som möjligt klarar sig igenom gymnasiet.

 

*Samarbete mellan rektorer, kurator, skolsköterska och ibland även studie- och yrkesvägledaren.

 

Källa: svt.se


Resultat och omval till gymnasiet

Nu i dagarna kan elever i åk 9 se resultat från preliminära antagningen till gymnasiet 2012. Datumen varierar beroende på vilket antagningskansli du tillhör.

Strax efter det går det att göra omval. Många elever var osäkra inför första valet, nu finns chans att ändra valet om du vill ta bort, lägga till eller ändra ordning på dina val.
Ofta brukar antagningspoängen bli något högre på slutliga antagningen på sommaren. Det beror ofta på att många elever höjer betygen under våren och att några ändrar utbildningsvalen.
Tänk på att du gör så många val som möjligt för att inte missa chansen att komma in på ett gymnasium


Läs gärna guide till att välja gymnasieprogram och skola

Kortare yrkesutbildningar planeras

Regeringen har planer på att skapa yrkesutbildningar på gymnasiet som endast är 1-2 år långa. Där är tanken att eleverna enbart ska läsa yrkesämnen och inga teoretiska ämnen. Det förekommer en hel del avhopp redan i år 1 på gymnasiet som det ser ut i dagens gymnasieskola. Regeringen vill minska dessa avhopp genom denna nya form av gymnasieutbildning.

Eleverna ska bli klara att börja jobba direkt efter och de får ett "yrkeskunskapsbevis" istället för de "vanliga" yrkesprogrammens yrkesexamen. Den stora skillnaden blir alltså att yrkesprogram där även lärlingsutbildningen ingår kommer vara 3-åriga med teoretiska ämnen och dess nya utbildningar kommer vara 1-2 år utan några teoretiska ämnen. Varken på dagens yrkesprogram eller ännu mindre på de nya programmen kommer eleverna automatiskt bli högskolebehöriga vilket gör att de är tvungna att läsa in kurser för högskolebehörighet på t.ex komvux om de senare vill plugga vidare.

Jan Björklund tror att det ska motivera redan skoltrötta elever att slutföra den kortare utbildningen genom att de inte behöver läsa teoretiska ämnen och att den är mycket kortare.

Förslaget är fortfarande under beredning på utbildningsdepartementet. Tanken är att det ska tas i bruk i mindre skala läsåret 2013/2014 och i större skala läsåret 2015/2016.

Källa: SvD


IB The International Baccalaureate

IB programmet är ett alternativ till nationella program om du vill gå ett gymnasieprogram på engelska.

Det skiljer sig från ett nationellt gymnasieprogram. IB sker på engelska förutom ämnet svenska eller andra språk. dufår en internationellt gångbar examen som gäller i de flesta länder. Du får lära dig att studera på engelska.
Utibldningen har ett annat upplägg än svenska gymnasieprogram.

Utbildningen är egentligen 2-årig, men i Sverige är det lag på att alla gymnasieutbildningar ska vara 3-åriga. Därför är ett förberedelseår tillagt. Första året heter PRE-IB och THE DIPLOMA PROGRAM heter de två andra åren .

Utbildningen är uppdelad i sex grupper/block.

  1. Språk A: Svenska, Engelska eller hemspråk

  2. Språk B: Moderna språk t.ex Tyska, Franska, Spanska eller Svenska eller Engelska som andra språk.

  3. Individuals and societies: History, Economics, Psychology

  4. Experimental sciences: Biology, Chemistry, Physics, Environmental system

  5. Mathematics: Three levels

  6. Visual art, ett till ämne från grupp 1-5

Du väljer ett ämne från varje grupp 1-5 plus antingen ett till ämne från någon av grupp 1-5 eller från grupp 6 Visual art. Det finns två olika nivåer. Standard level och Higher level. Tre ämnen från varje nivå ska väljas.

 

Förutom dessa ämnen ska alla i hela världen som läser IB-programmet läsa:

Theory of knowledge som innebär en träning i kritistk tänkande. Det tas upp logik, etik och filosofi.

 

Extended essay - Forskningsuppsats med omfattning 4000 ord.

 

CAS utövar eleverna på fritiden.

Creativity - Kreativ aktivitet som t.ex teater, musik, litteratur

Action - Idrott eller fysisk aktivitet

Service - Välgörenhet

 

Betyg:

För att få en examen från IB ska olika examensprov göras sista terminen. De utgör 80% av betygen. Uppgifter under åren utgör 20%. Proven bedöms av utomstående examinatorer.

Betygsskalan är 1-7.

 

Antagningsprov:

När du söker till IB kommer du bli kallad till antagningsprov i Matematik och Engelska. Ibland kan även intervjuer göras. Proven tillsammans med dina slutbetyg från grundskolan söker du på.


Dags att söka till gymnasiet

Nu är den första ansökan till gymnasiet gjord för de flesta elever i åk.9. En del hade redan bestämt sig sedan länge och en del tvekade till sista ansökningsdag.

Beroende på var du bor varierar sista ansökningsdag något. De flesta söker på internet.

Om du vill ändra något i din ansökan finns chans till omval i april-maj.

Kika in på guide till att välja gymnasieprogram och skola om du är osäker på vad du ska välja. Du kan också läsa mer om gymnasieprogrammen för att få lite mer fakta.

Vad du behöver tänka på när du väljer skola är:
- Avståndet till hemmet, vill du pendla varje dag i tre år?
- Har skolan det du söker när det gäller utbildning t.ex. programfördjupning och profil?
- Har skolan kurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska?
- Kan du komma på praktik någon dag eller gå på Öppet hus för att se skolan och utbildningen lite bättre?

Något som kan vara bra att vara medveten om är om du söker yrkesprogram. Då blir du inte automatiskt behörig att söka till högskola längre. Det är ännu lite oklart vilka möjligheter som finns att läsa in högskolebehörighet för elever som har gått yrkesprogram. Risken finns att du behöver läsa in ämnen på komvux efter gymnasiet för att bli behörig till högskola.
Tanken är att du ska jobba efter yrkesprogrammen.
Däremot blir det ändrade regler fr.o.m. 2014 som ger dig möjlighet att läsa in högskolebehörighet på komvux om du gått yrkesprogram utan att behöva söka i urvalsgrupp II (kompletteringsgruppen) vilket kan underlätta att komma in på högskolan.



Svårare att få A än MVG

Enligt nya betygssystemet som är en femgradig skala, A-E ska A motsvara betyget MVG. I höst är det elever i åk.8 och elever första året på gymnasiet som är först ut at få betyg efter nya systemet.

Eftersom det är fem steg istället för tre kommer det bli riktigt svårt att få ett A även fast det motsvarar MVG i det gamla systemet. För att få ett A ska alla betygskriterier för A vara uppfyllda. På B ska till mesta delen betygskriterierna för A också vara uppfyllda. Vissa av eleverna hade fått ett MVG i gamla systemet

Det kan därför skapa en orättvisa när eleverna ska söka till högskolan tillsammans med elever som har fått betyg enligt gamla systemet.

 

Utbildningsminister Jan björklund tror att det kommer jämna ut sig eftersom några av betygen kommer vara högre och vissa lägre betyg.

Regeringen har bestämt att det inte kommer bli någon kvotgrupp för elever som söker från nya systemet när de ansöker till högskola.

Läs mer på SVT

 

Kommentar: Man får ändå anta att det kan bli en viss orättvisa första åren när elever från det gamla och nya systemet söker tillsammans. Därför kanske det hade varit att föredra en kvotgrupp.

//Lise-Lotte

 


Försök med spetsutbildning

Spetsutbildningar finns på 20 gymnasieskolor. Det är inom ämnena matematik, humaniora, naturvetenskap och samhällskunskap som spetsutbildningarna finns. Utbildningarna är på gymnasienivå, men samarbete finns med högskolor. Eleverna får en möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom dessa områden. Det kan förekomma tester för att bli antagen och utbildningarna är riksrekryterande vilket innebär att alla som är behöriga kan söka på samma villkor från hela landet. Det är ett försök som kommer pågå t.o.m 2014.

 

Johan Linder, undervisningsråd på skolverket visar upp en positiv bild både från elever och personal. Även högskolor och universitet ser positivt på utbildningarna.

Ändå är det svårt att locka elever att söka dessa utbildningar. Det är ofta elever från familjer med högre utbildningsbakgrund och elever som bor närmare skolan som söker utbildningen. Det är svårt att nå ut till elever i andra delar av landet och till elever med olika bakgrund.

 

Källa: Skolverket

 

Kommentar:

Här kan studie- och yrkesvägledare ta till sig något. Elever i åk 9 som är intresserade av just de ämnena som fördjupningen sker inom behöver få information om att spetsutbildningarna finns.


Estetiska programmet populärast våren 2011

Estetiska programmet är det populäraste gymnasieprogrammet som elever gjorde flest sökningar på Gymnasium.se. Efter det kom Samhällvetenskapsprogrammet och på tredje plats Naturvetenskapsprogrammet.


Av hantverksprogrammen var Hantverksprogrammet populärast. På andra plats kom Naturbruksprogrammet och på tredje plats kom Fordon- och transportprogrammet.

 

Skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program har ökat sen gymnasiereformen 2011 började gälla i år. Numera behövs kurser läggas till yrkesprogrammen för att få minst grundläggande behörighet till högskola. Det kan vara orsaken till att högskoleförberedande programmen har ökat i popularitet. Eleverna vill få fler valmöjligheter enligt Sofie Eriksson, informationschef på gymnasium.

Läs mer här


Gymnasieelever byter ofta program

Vad beror det på att så många ungdomar byter gymnasieprogram? Var tionde gymnasieelev byter gymnasieprogram. Av någon anledning har dessa elever inte hamnat på "rätt" program. Vad detta kan bero på kan diskuteras. En av orsakerna tror skolverket beror på att det skulle kunna vara en bättre studie- och yrkesvägledning i skolorna. Då skulle eleverna kunna vara bättre förberedda för kommande gymnasieprogram.


Att ungdomarna byter gymnasieprogram gör att de får gå fler år på gymnasiet vilket kostar pengar för kommunerna. Enligt skolverket skulle dessa pengar kunna läggas på bättre studie- och yrkesvägledning.

Källa: SVT 20110831 genom gymnasium.se


Kommentar: Tyvärr är ofta studie- och yrkesvägledning inte speciellt prioriterad i skolorna. Det finns inte tid avsatt för studie- och yrkesvägledning i den utsträckning som behövs.


Söka idrottsgymnasium

Till elever i åk 9. Du som tänker söka till ett idrottgymnasium antingen NIU (Nationell idrottsutbildning) eller RIG (Riksidrottsgymnasium) behöver vara medveten om att det är tidigare datum att söka till dessa gymnasium. Du går in på Riksidrottsförbundet för att se vilket idrottsförbund du ska skicka din ansökan till.

 

Du kommer sen få göra ett prov som visar om du kan komma in eller inte, sen gör du också en "vanlig" ansökan till gymnasiet i februari.

 

Prata med din Studie- och yrkesvägledare på skolan för att få reda på vilket datum som gäller för dig. Vissa idrottsgymnasium ska sökas redan i oktober.


Viktiga datum gymnasievalet

Nov - dec                      Gymnasieskolorna har öppet hus


Början av januari       Lösenord skickas hem för att kunna ansöka på internet


Mitten av januari      Söka gymnasieutbildning på internet


Mitten av februari    Sista ansökningsdag till gymnasiet

OBS! Det är inte säkert att alla kanslier har ansökan på internet

 

Mitten av april           Preliminär antagning klar


Slutet av apri              Omval påbörjas (för de antagningskanslier som har omval)


Mitten av maj             Sista dag för omval

 

Slutet av juni              Resultat av slutlig antagning


slutet av juli                Sista dag att svara

 

Datumen kan skilja någon dag beroende på vilket antagningskansli det är


Fler söker högskoleförberedande gymnasieprogram

Det är fler som söker till högskoleförberedande gymnasieprogram och färre som söker till yrkesprogram. Den här trenden började redan för två år sen, men till den preliminära antagningen till gymnasiet visar en förstudie gjord av Skolverket att det är en ännu större skillnad i år.


Skillnaden ser i stort sett lika ut ide sju kommuner förstudien är gjord i. Även i Norrland söker fler högskoleförberedande program.
Det är i första hand kommunala skolor som har deltagit i förstudien. Det kan vara en av orsakerna till varför det visar en större ökning. Friskolor har ofta yreksprogram. Det kan också handla om att eleverna inte automatiskt blir högskolebehöriga på yrkesprogrammen längre.

De högskoleförberedande programmen som är populärast är fortfarande Samhällvetenskapliga- och naturvetenskapliga programmet, men en uppstickare är det nya Ekonomiprogrammet som kommer trea.

Det återstår att se om det ser likadant ut efter omvalen.

Läs mer på skolverket

Dags för omval till gymnasiet

Snart får elever i årskurs 9 reda på sin preliminära antagning till gymnasiet. Nervöst och spännande för de flesta. Efter det har många intagningskanslier möjlighet till omval om eleven har ändrat sig och vill gå en annan utbildning på gymnasiet.

Du som är elev behöver ditt användarnamn och lösenord för att kunna se antagningsbesked och göra omval. Om du inte har användarnamn och lösenord kvar kan du prata med din studie- och yrkesvägledare på skolan.
De som inte är behöriga för det program är inte med i den premlinära antagningen och kan därför inte se den. Detta innebär inte att eleven inte kan bli behöriga under vårterminen eftersom det är det betyget eleven sen söker på.

Slutspurt att söka till gymnasiet

              
                           Nu är det inte länge till elever i årskurs 9 ska välja till gymnasiet. En del vet precis vad de vill medan andra tvekar inför valet.
Det finns många saker att tänka på. Det är viktigt att du som väljer rangordnar alternativen i den ordning du vill komma in på respektive program. Du behöver därför tänka på om du gärna vill gå ett speciellt program, kan du välja samma program, men till olika skolor. Eller om du vill gå på en speciell skola kanske det är bättre att välja två närliggande program på samma skola t.ex. Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt.


Viktigt är också att tänka på var skolan ligger. Du ska vilja pendla den sträckan i tre år. Vill du det? Provåk gärna sträckan. Om du redan då tycker att det känns jobbigt kanske du ska fundera på en skola närmare hem. Fr.o.m. i år kommer det bli svårare att byta tillbaka till t.ex. hemkommunen om du skulle tröttna på att åka långt varje dag.

Om du har svårt att bestämma dig. Tänk vad du mest är intresserad av.Vill du studera vidare efter gymnasiet eller vill du börja arbeta direkt efter?
Kan du tänka dig att arbeta med det om 5 år?


Meritvärde

För dig som snart ska söka till gymnasiet kommer jag här visa hur du räknar ut ditt meritvärde. Betygens värde är:

MVG 20
VG 15
G 10


Du summerar dina 16 bästa betyg och får då fram meritvärdet. T.ex. om du har Godkänt i alla ämnen har du 160 och om du har MVG i alla ämnen har du 320 vilket är det högsta meritvärde du kan få i grundskolan.

En känd missuppfattning är att det finns betyget IG (Icke godkänd) i grundskolan. Det finns inte utan räknas som att eleven inte har fått betyg i ämnet.

Det finns däremot på gymnasiet där IG räknas som betyg.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0