Gymnasieingenjör, 4 år på teknikprogrammet
Nu finns möjlighet att läsa ett fjärde år på teknikprogrammet på gymnasiet. Det är ett försöksprojekt som varar 2011-2015. Det finns på 20 orter och du som är intresserad söker till det år 3 på gymnasiet.
Fjärde året gör att du blir gymnasieingenjör och får lättare anställning utan att behöva studera vidare.
Du behöver ha gått ut ett fullständigt gymnasieprogram för att vara behörig att söka. Fram till 2015 kan du söka till fjärde året oavsett vilken inriktning du går.
Samarbete sker med näringslivet.
Du kan sen jobba inom bygg, IT eller industri.
Källa: Skolverket
Kommentar:
Kan vara ett bra alternativ om du känner att du gärna skulle jobba efter gymnasiet, men ändå ha en teknisk utbildning. Du har ju även i fortsättningen kvar chansen att utbilda dig vidare på högskola senare.
Gymnasieskolor tvingas i konkurs när fler etablerar sig
Fakta är att friskolorna ökar samtidigt som eleverna har minskat i jämförelse med för några år sedan. Skolverket har varnat för det här och Charlott Mannerfeldt på Skolverket menar att det kan bli ett stort problem för elever som har börjat på en utbildning som sedan läggs ner.
Om dessa elever går på en kommunal skola ska eleverna erbjudas platser på annan kommunal gymnasieskola, men om eleverna går på en friskola har inte kommunerna samma ansvar att erbjuda en ny plats på en gång.
Kommunerna har egentligen bara skyldighet genom uppföljningsavaret att ta reda på vad eleven gör.
Det som kan hända dessa elever är att de får vänta med att börja på en annan skola och då blir eleven efter i undervisningen plus att det kan vara svårt att få exakt samma upplägg av utbildningen.
Problemet för kommunerna är att de får många arbetslösa ungdomar om det inte går att erbjuda nya platser direkt.
Charlotte Mannerfeldt på Skolverket menar att de flesta kommuner ändå försöker att hjälpa dessa elever.
Högskoleprovet
Om du vill förbättra dina chanser att komma in på en högskoleutbildning kan du göra högskoleprovet. Du behöver ändå alltid vara behörig till sökt utbildning, men om du är det placeras du förutom i urvalsgrupperna för betyg med eller utan kompletteringar även i urvalsgruppen för högskoleprovet.
Högskoleprovet består numer av åtta delprov. Resultatet är giltigt i fem år. Har du gjort fler högskoleprov räknas det som har bäst resultat som merit när du söker till högskola/universitet.
Hur går högskoleprovet till?
Du anmäler dig på internet, länk till anmälan hittar du länger ner i inlägget. Sen kommer du få en kallelse där det står var du ska göra provet. Provet består som sagt av 8 delprov. Provet är den här gången lördag 6 april och sista anmälningdsdag är 15 februari.
Uppgifterna är 160 varav 80 är verbala och 80 är kvantitativa. Den verbala delen handlar om text, ord och läsförståelse och den kvantitativa delen handlar om matematiska uppgifter med logiskt och anlytiskt tänkande.
Den verbala delen innehåller:
ORD - Ordförståelse 2x10 uppgifter
LÄS - Svensk läsförståelse 2x10 uppgifter
MEK - Meningskomplettering 2x10 uppgifter
ELF - Engelsk läsförståelse 2x10 uppgifter
Den kvantitativa delen innehåller:
XYZ - matematik 2x12 uppgifter
KVA - Kvantitativa jämförelser 2x10 uppgifter
NOG - Kvantitativa resonemang 2x6 uppgifter
DTK - Diagram, tabeller och kartor 2x12 uppgifter
Gymnasievalet
Nu är det snart dags att ansöka till gymnasiet för de flesta elever i åk.9. En del hade redan bestämt sig sedan länge och en del tvekar till sista ansökningsdag.
Beroende på var du bor varierar sista ansökningsdag något. De flesta söker på internet. Du får då ett lösenord och användarnamn hem i brevlådan och loggar in med det på den ansökningssidan ditt antagningskansli har.
Om du vill ändra något i din ansökan finns chans till omval i april-maj.
Kika in på guide till att välja gymnasieprogram och skola om du är osäker på vad du ska välja. Du kan också läsa mer om gymnasieprogrammen för att få lite mer fakta.
Vad du behöver tänka på när du väljer skola är:
- Avståndet till hemmet, vill du pendla varje dag i tre år?
- Har skolan det du söker när det gäller utbildning t.ex. programfördjupning och profil?
- Har skolan kurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska?
- Finns stöd att få om du skulle behöva mer hjälp med t.ex matematik eller om du har dyslexi?
- Kan du komma på praktik någon dag eller gå på Öppet hus för att se skolan och utbildningen lite bättre?
Något som kan vara bra att vara medveten om är om du söker yrkesprogram. Då blir du inte automatiskt behörig att söka till högskola längre. Det ska på de flesta gymnasieskolor med yrkesprogram gå att lägga till ämnen på yrkesprogrammen så att du får grundläggande behörighet till högskolan. Om du inte kan eller vill lägga till ämnen finns möjlighet att läsa in ämnen på komvux efter gymnasiet för att bli behörig till högskola.
Tanken är att du ska jobba efter yrkesprogrammen.
Däremot blir det ändrade regler fr.o.m. 2014 som ger dig möjlighet att läsa in högskolebehörighet på komvux om du gått yrkesprogram utan att behöva söka i urvalsgrupp II (kompletteringsgruppen) vilket kan underlätta att komma in på högskolan.
