Gymnasieskolorna lägger mer resurser på reklam
Gymnasieskolorna ökar till antalet, ungefär 200 fler än för bara fem år sen. Däremot minskar elevkullarna ett tag framåt. Då krockar dessa två fakta med varann.
Då är gymnasieskolorna tvungna att lägga åtskilliga resurser på reklam för att locka elever enligt en undersökning gjord av TNS-Sifo.
Reklamen bara öser in i brevlådorna hos elever som går i åk 9.
Förutom att pengar läggs på reklam är många av skolans personal involverade i marknadsföringen bl.a lärare och studie- och yrkesvägledare. Det tar stor del av deras arbetstid menar Lisbeth Lundahl, professor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
Lisbeth Lundahl menar vidare att arbetet med marknadsföring tar tid från andra viktiga områden.
Enligt TNS-Sifo lägger både fristående skolor och kommunala skolor stora resurser på marknadsföring.
Egentligen får inte direktreklam riktas till ungodmar under 16 år enligt marknadsföringslagen. Trots det finns skolor som överträder dessa regler.
Mats Söderberg från SKL tycker däremot att reklamen har blivit lite tydligare och innehåller mer fakta. Han fortsätter med att det ändå finns många skolor som lockar med fina erbjudanden.
SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tillsammans med friskolornas riksförbund tagit fram ett dokument hur skolreklamen borde se ut.
Källa: SvD
Yrkesprogrammen utreds
Antalet sökande till yrkesprogrammen har generellt minskat väsentligt sen GY11 började gälla hösten 2011. Det program som finns en kris kring är vård- och omsorgsprogrammet. Jan Björklund presenterade i torsdags hur yrkesprogrammen ska göras om med betoning på vård- och omsorgsprogrammet. Det behövs nämligen många personer inom de yrkesgrupperna framöver.
Björklund började med att berätta om att tekniska programmet som nu går att välja en 4-årig variant av och ekonomiska programmen är de som är vinnarna. Han förklarar med att det har minskat på vissa yrkesprogram men ökat på teknikprogrammet och ekonomiska programmet. Bl.a har elever som skulle valt handel- och adminsitration istället valt ekonomiska programmet.
Björklunds förklaring till det minskade elevantalet på yrkesprogrammen är att det också beror på de högre antagningskraven. Färre är behöriga för att söka vilket leder till att många av de som tidigare skulle varit behöriga hade sökt till yrkesprogrammen.
Ett program som är i kris är vård- och omsorgsprogrammet. Björklund menar att det antalet elever som går ut vård- och omsorgsprogrammet inte alls motsvarar behovet på arbetsmarknaden. Han menar att det inte enbart handlar om utbildningens uppläggning utan minst lika mycket om hur arbetsmarknaden och hur attraktionskraftigt yrkena är.
En utredning ska tillsättas för att stärka vård- och omsorgsprogrammet. Förslag finns om att det ska bli en undersköterskeexamen och att det ska finnas en inriktning att läsa vidare till sjuksköterska.
Se hela inslaget på regeringskansliet
Förslag om förändring av estetiska programmet
Moderaterna har på förslag att estetiska gymnasieprogrammet ska göras om. De anser att det finns för lite jobb efter avslutad utbildning. Förslaget innebär dels färre platser och svårare intagningsprov. Proven ska motsvara idrottsgymnasiernas intagningprov på elitnivå.
Lärarnas riksförbund , LR går emot förslaget eftersom utbildningen gjordes om inför GY11 som började gälla 2011. Numer är det ett högskoleförberedande program. LR menar att det är för tidigt att säga om det nya programmet leder till för lite jobb.
Källa: SvD och LR
Kommentar:
Högskoleförberedande innebär att de ger eleven en högskolebehörighet som ger behörighet att söka även till högre utbildningar som inte har anknytning till estetiska.
Många elever känner sig kränkta
Enligt TV4 visar en rapport organisationen Friends har gjort att så många som var tredje elev upplever att den blivit kränkt senaste året. Regeringen ska satsa stort på att mobbningen ska minska. Jan Björklund uttalade sig i TV4 nyheterna att han vill att skolorna tar krafttag för att förhindra mobbningen och att det är oacceptabelt. Han anser att skolorna behöver bli bättre på att se och förebygga kränkningar.
Var tionde elev anser sig inte ha någon i personalen att vända sig till.
Källa: TV4
Kommentar:
Tror att det verkligen behövs krafttag för att kunna förhindra mobbning. Ofta är det nog så att mobbning sker när ingen vuxen på skolan ser. Eleven som blir utsatt för kränkningen eller någon annan elev som ser vågar kanske inte säga till. De är rädda att situationen ska förvärras.
Vi som jobbar inom skolan behöver bli bättre på att se dessa elever som blir utsatta. Känna igen signaler när något inte står rätt till.
Var tionde elev anser sig inte ha någon i personalen att vända sig till.
Källa: TV4
Kommentar:
Tror att det verkligen behövs krafttag för att kunna förhindra mobbning. Ofta är det nog så att mobbning sker när ingen vuxen på skolan ser. Eleven som blir utsatt för kränkningen eller någon annan elev som ser vågar kanske inte säga till. De är rädda att situationen ska förvärras.
Vi som jobbar inom skolan behöver bli bättre på att se dessa elever som blir utsatta. Känna igen signaler när något inte står rätt till.
//Lise-Lotte, syv
Dina Studier
Snart dags att börja skolan igen
Nu är det inte länge till skolorna börjar. För dig som ska börja gymnasiet väntar en spännande tid. Du har tre år framför dig att utveckla dig till det yrke du förhoppningsvis vill jobba med i framtiden. Du tar även ett stort steg mot vuxenlivet.
Under gymnasietiden blir du myndig och ska efter gymnasiet antingen fortsätta studera eller börja jobba. Det ställs mer krav, men är även mer inriktat på just dina intressen på gymnasiet.
Oavsett om du börjar gymnasiet eller på högre studier kommer förmodligen de första dagarna kännas röriga. Några undrar om de valt rätt eller om de kommer klara det. Några känner att de valt en utbildning för långt från hemmet. Jag tror nästan alla känner rörighet men efterhand när det sjunker in kommer det också kännas bättre. Så oavsett hur du känner de första dagaran brukar det för det mesta ordna sig efter bara någon veckas inkörningsperiod.
För er som inte har kommit in på gymnasiet finns fortfarande platser kvar på många gymnasier. Ofta står det på sidan ni ansökte på eller så kan du kontakta det gymnasium du är intresserad av för att höra om det finns platser kvar.
Hoppas ni får en givande tid med era kommande studier.
Mvh
Lise-Lotte, syv
Dina Studier
Under gymnasietiden blir du myndig och ska efter gymnasiet antingen fortsätta studera eller börja jobba. Det ställs mer krav, men är även mer inriktat på just dina intressen på gymnasiet.
Oavsett om du börjar gymnasiet eller på högre studier kommer förmodligen de första dagarna kännas röriga. Några undrar om de valt rätt eller om de kommer klara det. Några känner att de valt en utbildning för långt från hemmet. Jag tror nästan alla känner rörighet men efterhand när det sjunker in kommer det också kännas bättre. Så oavsett hur du känner de första dagaran brukar det för det mesta ordna sig efter bara någon veckas inkörningsperiod.
För er som inte har kommit in på gymnasiet finns fortfarande platser kvar på många gymnasier. Ofta står det på sidan ni ansökte på eller så kan du kontakta det gymnasium du är intresserad av för att höra om det finns platser kvar.
Hoppas ni får en givande tid med era kommande studier.
Mvh
Lise-Lotte, syv
Dina Studier
