Det finns otroligt många utbildningar på högskolor och universitet. Finns både enstaka kurser och program. Inom de olika områdena finns också uppdelningar.

Kanske är du på det klara med vad du vill studera till, men många är nog också osäkra och kanske har flera olika alternativ.

Är inte lätt att veta ibland vilken utbildning eller högskola/universitet som passar bäst.

 

För att lättare komma fram till det bästa valet för dig och din situation kommer här lite tips.

 

Börja med att tänka på vad du är intresserad av, vad du gillar att göra, dina styrkor, vad du är bra på?

Vad hade du för tankar med gymnasieprogrammet du valde, vill du ha en fortsättning inom samma område?

Vad skulle du vilja lära dig mer om?

Har du kanske ett drömyrke?
I så fall, ta reda på så mycket som möjligt om det yrket och vad som krävs för utbildning. Finns några hinder, vad krävs?

 

Sök sedan på studera.nu på utbildningar du är intresserad av och jämför dem. 

 

Kanske finns det fler olika områden och utbildningar du är intresserad av. Gör då en lista på fördelar och nackdelar.

 

Om du är osäker på om du väljer rätt utbildning kan du börja med en enstaka kurs för att se om du gillar ämnet?

 

Behöver du komplettera något för att få behörighet. Finns några andra krav för att komma in på utbildningen?

Kan du tänka dig flytta?

Kanske behöver du studera på distans, den möjligheten finns med många utbildningar. Kanske behöver du arbeta extra för att klara ekonomin.

Efter det är det dags att välja studieort, vilket också kan vara svårt.

 

Vad gäller studieort behöver du tänka på om du kan flytta om det behövs, om inte hur lång restid är det? Om du behöver flytta, hur ser möjligheterna till bostad ut på studieorten?

Samma utbildning kan skilja sig lite åt beroende på studieort. Därför är det bra att kolla upp hur utbildningen ser ut på olika orter.

Vill du studera på distans eller campus?

Lycka till!

Lise-Lotte, syv

Senast uppdaterad 2012-09-19

Idag 17 september öppnar anmälan till högskolan för vårterminen 2013. Sista ansökningsdag är 15 oktober (Några enstaka högskolor kan ha egna antagningsdatum). 

 

Det finns en mängd olika utbildningar att söka både kurser och program. Oavsett vad du är intresserad av kan du läsa mer om utbildningarna på studera.nu.

Där kan du jämföra utbildningar.

När du har bestämt dig vilken/vilka utbildningar du vill söka till gör du anmälan på  anmälan.se.

 

Du kan ställa frågor om utbildningar i tjänsten "fråga syv" här på Dina Studier.

 

 

Det var bl.a Lärarförbundet och oppositionen som kritiserade förslaget.

Tanken är att ettåriga utbildningar ska införas redan 2013. Om inte det hinns med blir de införda till hösten 2014.

Utbildningen ska finnas för de elever som helst inte vill gå i gymnasiet och som har ofullständiga betyg. Eleven ska få välja kurser från de gymnasieutbildnigar som finns. Liknande komvux system menar Björklund.

Utbildningarnas längd kommer variera mellan ett år och två år.

 

Oppositionen ifrågasätter om det finns jobb för unga vuxna som endast är 17 år med en så kort utbildning.

Björklund tror att det finns sådana jobb. Jobb med lägre krav på utbildning.

 

Björklund tycker inte samhället kan blunda för att så många hoppar av tre-åriga utbildningar.

 

Källa: DN

 

 

 

Regeringen satsar stort i höstbudgeten på ett "ungdomspaket" på bl.a lärlingsutbildningar både på gymnasiet och komvux och yrkesutbildningar på gymnasiet.

Regeringen tror på så sätt att ungdomsarbetslösheten ska minska.

 

Under perioder har vissa lärlingsplatser som finns idag stått tomma. Jan bjöklund berättar därför att ersättningen ska fördubblas till arbetsgivarna.

Regeringen vill också utöka antalet platser på yrkesvux, lärlingsvux, yrkes- och folkhögskola motsvarande 18000 platser 2013.

 

Det kommer också parallellt ske en satsning på Arbetsförmedlingens insatser för unga och att motivera unga att studera.

 

Regeringen vill även satsa stort på elitforskning som kommer presenteras senare i år.

 

Källa: Sveriges Radio

Siffror från SCB (Statistiska centralbyrån) visar att antalet högutbildade i Sverige ökar. Även på mindre orter har antalet ökat.

Många jobb som förr fanns som inte krävde så hög utbildning finns inte längre. Många industrijobb kräver högre utbildning idag menar Peter Johannson, industriarbetare från Gnösjö.

 

Läs hela artikeln på Sveriges radio

Snart närmar sig sista dag att anmäla sig till höstens högskoleprov. Vad kan högskoleprovet göra för dig?

Högskoleprovet kan förbättra dina chanser att komma in på den utbildning du vill söka till. När du söker till högskolan kommer du bli placerad i den urvalsgruppen som finns för de som gjort högskoleprovet. Du kommer även finnas i den urvalsgrupp som baseras på betyg. I vissa fall där sökande har lika meriter i betygsgruppen sker antagningen på högskoleprovsresultatet.

En förutsättning för att kunna söka på högskoleprovet är att du är behörig för sökt utbildning.

Resultatet gäller i fem år.

 

Hur går högskoleprovet till?

Du anmäler dig på internet  Sen kommer du få en kallelse där det står var du ska göra provet. Provet består numer av 8 delprov. Provet är den här gången lördag 27 oktober och sista anmälningdsdag är 17 september.

 

Uppgifterna är 160 varav 80 är verbala och 80 är kvantitativa. Den verbala delen handlar om  text, ord och läsförståelse och den kvantitativa delen handlar om matematiska uppgifter med logiskt och anlytiskt tänkande.

Den verbala delen innehåller:
ORD - Ordförståelse 2x10 uppgifter
LÄS - Svensk läsförståelse 2x10 uppgifter
MEK - Meningskomplettering 2x10 uppgifter
ELF - Engelsk läsförståelse 2x10 uppgifter


Den kvantitativa delen innehåller:
XYZ -  matematik 2x12 uppgifter
KVA - Kvantitativa jämförelser 2x10 uppgifter
NOG - Kvantitativa resonemang 2x6 uppgifter
DTK - Diagram, tabeller och kartor 2x12 uppgifter

Läs mer här
Anmäl dig här

För elever som är intresserade att söka till ett idrottsgymnasium gäller lite andra antagningsdatum till idrotten än den antagningen som sker till gymnasieprogrammen i februari.

 

Ansökan till idrotten sker separat i vissa fall redan 15 oktober. Det finns både NIU (Nationell idrottsutbildning) och RIG (Riksidrottsgymnasier). De skiljer sig åt på så sätt att Riksidrottsgymnasierna mer inriktar sig till idrottsutövare på elitnivå.

När eleven skickat in sin ansökan blir han/hon kallad till ett prov eller test för idrotten. Efter det får eleven besked om han/hon blir antagen till idrotten.

 

I februari söker sen eleven till gymnasieprogrammen på den vanliga antagningen. Det är inte säkert att eleven blir antagen till gymnasieprogrammet även om han/hon är antagen på idrotten.

 

Om du är elev eller förälder till elev som vill söka till idrottsgymansium kan du kontakta studie- och yrkesvägledaren på skolan eller läsa mer på Riksidrottsförbundet.