Dina Studier -

Högskoleyrken som ger störst chans till jobb

Sacos lista över yrken med högskoeutbildning som ger störst chans till jobb visar att många vårdyrken är något att satsa på. Även yrken som vissa lärare och högskoleingenjörer kommer det råda brist på.

Listan bygger på framtidsutsikter fem år framåt.

Yrken som har/kommer ha brist på arbetskraft
Arbetsterapeut
Brandingenjör
Cytodiagnostiker
Gymnasielärare i yrkesämnen
Högskoleingenjör
Kiropraktor
Lärare/Forskare vid
universitet och högskolor
Psykolog
Receptarie
Reservofficer
Sjukgymnast
Socionom
Språkyrken*
Tandläkare

Yrken som råder balans, d.v.s. det finns ungerfär lika många sökande som det finns lediga jobb.
Agronom
Apotekare
Arbetsförmedlare
Arkitektyrken
Arkivarie*
Audionom
Biomedicinsk analytiker
Civilekonom/Ekonom
Civilingenjör
Datavetare
Dietist
Fysiker
Jurist
Jägmästare
Kemist
Lantmästare
Logoped*
Lots
Läkare
Lärare i grundskolans senare
år/Lärare i grundskolans
tidiga år/Gymnasielärare
allmänna ämnen
Matematiker
Miljö- och
hälsoskyddsinspektör
Miljövetare
Personalvetare
Sjukhusfysiker
Sjöbefäl
Skogsmästare
Skolledare
Systemvetare
Studie- och yrkesvägledare
Tandhygienist
Veterinär

Yrken där det är överskott på arbetskraft
Beteendevetare
Bibliotekarie*
Förlagsredaktör*
Geovetare
Hälsovetare
Kommunikatör*
Kultur- och Turismyrken*
Museiyrken*
Optiker
Samhällsvetare

Källa: Saco

2011-03-31 @ 12:51:45 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Språkval i grundskolan påverkar meritpoäng till högskolan

Det kan låta avlägset att elever som ska välja språk i åk.6 ska börja tänka på vad de vill gå för program på gymnasiet. Men det har en betydelse för de framtida meritpoäng eleverna kan få för Moderna språk (tyska, franska och spanska) på gymnasiet.

Om en elev på gymnasiet har högsta betyg i allt får den som mest 20 i meritvärde. Sen kan eleven få meritpoäng i Morderna språk (tyska, franska och spanska), engelska samt matematik. Där kan det som högst bli 2,5 meritpoäng att plussa på meritvärdet vilket gör att det högsta meritvärdet med meritpoäng blir 22,5. Vissa utbildningar på högskolan som t.ex. läkarprogrammet, veterinärprogrammet eller psykologprogrammet kräver ofta 22,5 i meritvärde.

Om nu inte eleven har läst Moderna språk i grundskolan kan eleven inte få meritpoäng på gymnasiet för det. Det som också blir nytt fr.o.m. hösten är att eleverna får lägga till språkvalet på de 16 bästa betygen av de andra ämnena vilket gör att de elever som har språkval kan få ett högre meritvärde från grundskolan att söka till gymnasiet på.

2011-03-30 @ 19:45:10 Permalink Grundskola Kommentarer (0) Trackbacks ()

Studera på distans eller campus

Nu börjar det bli dags att välja till högskolan. Sista ansökningsdag är 15 april. Det finns en mängd olika utbildningar och kurser.

En del väljer att studera på distans vilket kan vara bra om du t.ex. arbetar också eller om du bor långt från utbildningen eller har små barn. Det kan också finnas medicinska skäl att studera på distans. Det finns vissa utbildningar som inte har några sammankomster alls utan helt studeras från datorn. Sen är det andra utbildningar som också är på distans, men har några dagars närvaro per termin.

Det som kan vara nackdel med att studera på distans är att det kan ta längre tid att få svar på t.ex. en fråga som rör ett studieuppgift. Det kan också bli rätt ensamt eftersom du studerar den mesta tiden själv.

Om du känner att du vill har mer tillgång till hjälp under studietiden och mer umgås och studera med studiekompisar är campus ett bättre alterantiv. Att studera på campus innebär att du har platsförlagda föreläsningar, seminarier och grupparbeten.

Även på distans har du seminsarier och sammankomster via datorn eller telefon, men det blir ju inte riktigt samma sak som att träffas i verkligheten.

Om du har frågor kring högskolestudier får du gärna ställa frågor till syven som finns under fliken Fråga syv.

Om du vill se mer information om och söka utbildningar kan du gå in på studera.nu.

2011-03-25 @ 09:16:22 Permalink Högskola/universitet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Yrkeshögskola

Yrkeshögkolan kanske är okänd för många i jämförelse med "traditionell" högskola.Det är en eftergymnasial utbildning. Yrkeshögskola elle KY-utbildningar (Kvalificerad yrkesutbildning) är mer inriktade mot ett specifikt yrke och specialisering. Utibildningen kan vara från 1 år och uppåt. KY-utbildningarna är tänkta att övergå i yrkeshögskolan.

Utbildningarna kan ses som ett alternativ till högskolan. Te.x om du är intresserad av ett speciell inriktning eller ett yrke. Eller om du inte vill studera så länge.

Det är mycket praktik på utbildningarna. Minst 1/3 är LIA (Lärande I Arbete) som motsvarar praktik. Därför har utbildningarna närhet till arbetslivet vilket gör det lättare att komma ut i arbete.

Yrkeshögskoleutbildning finns inom många bransher där det kommer bli eller är brist på arbetskraft. Utbildningarna är därför gällande i ungefär 5 år, sen kommer nya utbildningar.

Utbildningarna söks hos respektive utbildningsanordnare. Oftast söks de i maj, men vissa utbildningar börjar när som helst under året.

Hos Yhmyndigheten hittar du utbildningar.

Behörigheten skiljer sig något åt från högskolebehörighet.

"Grundläggande behörighet för Yh-utbildning

Behörigheten för yrkeshögskoleutbildning skiljer sig från kvalificerad yrkesutbildning (Ky-utbildning) och högskoleutbildning.

Grundläggande behörighet för Yh-utbildning har den som uppfyller något av följande:

1. Har slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan med lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng
Gäller den som har slutbetyg från och med 2003.
Man ska ha lägst betyget Godkänt på sammanlagt minst 2 250 poäng i sitt slutbetyg från gymnasieskolan. Några krav på betyg i speciella kurser finns inte.

2. Har slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng
Gäller den som har slutbetyg från och med 2003.
Man ska ha lägst betyget Godkänt på sammanlagt minst 2 250 poäng i sitt slutbetyg från kommunal vuxenutbildning. Några krav på betyg i speciella kurser finns inte.

3. Har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i punkt 1 eller 2 ovan
Den som till exempel har intyg om behörighet till högskolestudier från folkhögskola, ett äldre gymnasiebetyg eller ett äldre betyg från kommunal vuxenutbildning från tiden före 2003 kan vara behörig enligt denna punkt.
Sökande vars avslutade utländska gymnasieutbildning bedömts av VHS (Verket för högskoleservice) behörighetsprövas också under denna punkt. Det är utbildningsanordnaren som ansvarar för att ta in dokument och göra bedömningen. Ta därför kontakt med utbildningsanordnaren om du har fler frågor om detta."

Källa: Yhmyndigheten

YH-myndigheten ansvarar för yrkeshögskoleutbildningar och ser över arbetsmarknadens behov av arbetskraft och godkänner även utbildningsanordnare.

2011-03-16 @ 18:20:07 Permalink Yrkeshögskola/Ky Kommentarer (0) Trackbacks ()

Meritpoäng

Elever kan i åk 6 välja ett B-språk, vilket innebär ett andraspråk efter engelska som eleverna redan har läst i några år. Det kan vara tyska, franska eller spanska som är moderna språk. Genom att välja ett B-språk i åk 6 kommer eleven upp på en högre nivå till gymnasiet. Vissa skolor har också möjlighet för eleverna att välja ett C-språk redan i åk 8 som elevens val. Med C-språk menas ett tredje påbörjat främmande språk.
Det språket som eleven redan har läst i grundskolan fortsätter då på steg 3 på gymnasiet. Ett nybörjarspråk börjar eleven på steg 1 på gymnasiet.

På gymnasiet kan eleven förutom de vanliga betygen som högst kan ge 20 i meritvärde läsa meritkurser som högst kan ge 2,5 meritpoäng. Sammanlagt tillsammans med meritpängen kan alltså eleven komma upp i ett meritvärde av 22,5 att söka vidare till högskolan på. Vissa utbildningar på högskolan kräver i det närmaste 22,5 i meritvärde. Läkare, tandläkare, jurist, psykolog och socionom är exempel på sådana utbildningar.

De kurser som kan ge meritpoäng är moderna språk, matematik och engelska. Genom att läsa ett B-språk på grundskolan kan eleven få meritpoäng på gymnasiet. Det finns också olika områdeskurser som kan ge meritpoäng beroende på vad eleven söker på högskolan. Om en elev t.ex. vill söka till en civilingenjörsutbildning behöver eleven ha läst kemi A och därför räknas kemi B som en meritkurs eftersom den anses relevant för utbildningen.

Det diskuteras nu om en förändring där det innebär att meritpoäng för områdeskurser tas bort och att eleven ska kunna få meritpoäng om han/hon läser två C-språk istället för ett B-språk och ett C-språk.
Ni kan läsa mer på Skolverket eller på studera.nu. Ni kan också kontakta studie- och yrkesvägledare på skolan.

2011-03-06 @ 09:15:16 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Sommarkurser

Nu är det dags att söka till sommarkurser på högskolan. Det finns en mängd olika kurser för alla önskemål. Sommarkurserna är ofta på halvfart, men några kurser finns också på kvartsfart eller helfart.

Kanske vill du utöka dina intressen i en kurs, eller så vill du bredda dina kunskaper om du redan studerar eller så kanske du vill utöka dina kunskaper på ett jobb.

Du har rätt att få studiemedel från CSN under tiden du studerar på sommarkursen. Tänk bara på att det går inte att få studiemedel för kvartsfart. Då kan du istället välja t.ex. två kurser på kvartsfart eller en kurs på halvfart och en på kvartsfart.

Söker gör du på studera.nu

Sista anmälningsdag är 15 mars.

2011-03-04 @ 10:08:19 Permalink Högskola/universitet Kommentarer (0) Trackbacks ()