Mer satsning på yrkesvux

Yrkesvux och lärlingsplatser ska fortsätta satsas på. Det finns med i senaste budgetpropositionen.
Yrkesvux är en yrkesutbildning för vuxna där samarbete sker med arbetsförmedling, elever, kommun och näringsliv i planeringen av utbildningen.
 
De personer som väljer att gå på yrkesvux kan vara personer som inte trivts eller velat gå en teoretisk utbildning och kan ha påbörjat den, men ändrat sig sen.
Sen finns några som blivit arbetslösa eller velat byta yrke av andra skäl förklarar Eva Nordlund på Skolverket.
 
Enligt Nordlund är både studerande och kommuner positiva till yrkesvux som i slutändan i många fall leder till jobb.
 
Nordlund fortsätter med att hon tror vuxna vill studera på gymnasial nivå och får chans att ta sig vidare sen.
 
Källa: Metro
 

Regeringen satsar på "ungdomspaket"

Regeringen satsar stort i höstbudgeten på ett "ungdomspaket" på bl.a lärlingsutbildningar både på gymnasiet och komvux och yrkesutbildningar på gymnasiet.
Regeringen tror på så sätt att ungdomsarbetslösheten ska minska.
 
Under perioder har vissa lärlingsplatser som finns idag stått tomma. Jan bjöklund berättar därför att ersättningen ska fördubblas till arbetsgivarna.
Regeringen vill också utöka antalet platser på yrkesvux, lärlingsvux, yrkes- och folkhögskola motsvarande 18000 platser 2013.
 
Det kommer också parallellt ske en satsning på Arbetsförmedlingens insatser för unga och att motivera unga att studera.
 
Regeringen vill även satsa stort på elitforskning som kommer presenteras senare i år.
 
Källa: Sveriges Radio

Många elever känner sig kränkta

Enligt TV4 visar en rapport organisationen Friends har gjort att så många som var tredje elev upplever att den blivit kränkt senaste året. Regeringen ska satsa stort på att mobbningen ska minska. Jan Björklund uttalade sig i TV4 nyheterna att han vill att skolorna tar krafttag för att förhindra mobbningen och att det är oacceptabelt. Han anser att skolorna behöver bli bättre på att se och förebygga kränkningar.

Var tionde elev anser sig inte ha någon i personalen att vända sig till.

Källa: TV4

Kommentar:
Tror att det verkligen behövs krafttag för att kunna förhindra mobbning. Ofta är det nog så att mobbning sker när ingen vuxen på skolan ser. Eleven som blir utsatt för kränkningen eller någon annan elev som ser vågar kanske inte säga till. De är rädda att situationen ska förvärras.
Vi som jobbar inom skolan behöver bli bättre på att se dessa elever som blir utsatta. Känna igen signaler när något inte står rätt till.
//Lise-Lotte, syv
Dina Studier

Snart dags att börja skolan igen

Nu är det inte länge till skolorna börjar. För dig som ska börja gymnasiet väntar en spännande tid. Du har tre år framför dig att utveckla dig till det yrke du förhoppningsvis vill jobba med i framtiden. Du tar även ett stort steg mot vuxenlivet.
Under gymnasietiden blir du myndig och ska efter gymnasiet antingen fortsätta studera eller börja jobba. Det ställs mer krav, men är även mer inriktat på just dina intressen på gymnasiet.

Oavsett om du börjar gymnasiet eller på högre studier kommer förmodligen de första dagarna kännas röriga. Några undrar om de valt rätt eller om de kommer klara det. Några känner att de valt en utbildning för långt från hemmet. Jag tror nästan alla känner rörighet men efterhand när det sjunker in kommer det också kännas bättre. Så oavsett hur du känner de första dagaran brukar det för det mesta ordna sig efter bara någon veckas inkörningsperiod.

För er som inte har kommit in på gymnasiet finns fortfarande platser kvar på många gymnasier. Ofta står det på sidan ni ansökte på eller så kan du kontakta det gymnasium du är intresserad av för att höra om det finns platser kvar.

Hoppas ni får en givande tid med era kommande studier.

Mvh
Lise-Lotte, syv
Dina Studier

Examen


Pojkar har sämre betyg än flickor

En granskning som SVT har gjort visar att flickorna ligger högre i betyg än pojkarna. Granskningen har pågått i tre år. Ungefär 10% högre betyg har flickorna.
En förklaring kan vara att pojkar är mer rädda för att misslyckas. Därför kanske de struntar i att ens försöka tror Susanna Damm, lärare på Kastanjeskolan i Tommelilla.

I vissa kommuner är skillnaden ännu större. I Tommelilla är skillnaden så stor som 22%. Flickorna har i genomsnitt 45 poäng högre meritvärde än pojkarna där. Det motsvarar en höjning i 9 ämnen från G till VG.

Skillnaden har legat rätt jämnt några år, men däremot kan det skilja på en skola från år till år.

Källa: SVT

Om du vill se hur en skola ligger till i betyg, andel behöriga lärare m.m gå in på SVT Pejl och leta upp den skola du vill kontrollera.

Praktik ska locka fler till ingenjörsyrken

Brist kommer snart att råda på ingenjörer i Sverige. 

För att få fler personer att vilja bli ingenjörer finns möjlighet till praktikplatser för elever som har gått Naturvetenkskapsprogrammet eller Teknikprogrammet på gymnasiet. Eleven behöver ha godkända betyg. Praktikplatserna kommer vara förlagda på teknikföretag. Praktiken kallas junior trainee och är fyra månader med betalning. Satsningen kallas Tekniksprånget och är ett samarbete mellan regeringen och näringslivet.

 

           - Ingenjör är ett framtidsyrke. För Sveriges konkurrenskraft är det avgörande att företag kan hitta spetskompetens i vårt land, säger utbildningsminister Jan Björklund.

 

Inför läsåret 2012-2013 beräknas 1000 platser att finnas, men man räknar med att antalet platser ska bli 5000/år fram till och med 2015.

Källa: Tekniksprånget


Nationella prov blir olika värderade

Enligt en undersökning DN har gjort på 1300 skolor på betygsstatistik och nationella provresultat visar att skolorna sätter ofta inte betyg i förhållande till nationella provresultat. Nationella proven ska vara en vägledning att sätta betyg och att alla elever i hela landet får en likvärdig bedömning.

Trots det sätter många skolor andra betyg än vad nationella proven visar. I ungefär 90 skolor i Sverige är det 50 % av eleverna där inte betygen stämmer med nationella proven. Det är bara ett fåtal skolor som betyg stämmer mot nationella prov.

 

Samma sak visar en annan undersökning gjord av skolverket 2008 för gymnasieskolor.

När 8 av 10 skolor inte har samma betyg som på nationella proven kan det ifrågasättas om det är en likvärdig bedöming i hela Sverige. Elisabeth Porath Sjöö från skolinspektionen konstaterar att det finns många faktorer som spelar roll. Elisabeth Porath Sjöö menar vidare att nationella proven ändå bör kunna ge en vägledning om vilken nivå det ska vara.

Läs hela artikeln här


Kommentar: Om tanken är att nationella proven ska ligga till grund för betygen kan det ifrågasättas varför skolorna anammar det så olika. Samtidigt får man väga in att eleven kan t.ex ha varit lite sjuk eller i vissa fall där elever har diagnoser kan de ha glömt att ta medicin. I de fallen kan eleven ändå klara betygen utan att klara nationella proven. Därför blir det en svår avvägning.


Läxhjälp ökar

Läxhjälp blir allt vanligare i Sverige. Både när det gäller köpt hjälp och gratis. Behovet av skolornas egen läxhjälp har också ökat. Det är främst två grupper av elever som anlitar hjälpen. Dels de elever som har svårt att klara godkända betyg, men även de elever som vill höja ett redan bra betyg.

 

Rutavdraget gör att läxhjälpen blir billigare om man anlitar en barnpassare med pedagogiska inslag. Det är däremot inte tillåtet att få RUT avdrag för endast läxhjälpen. Skolor anlitar också läxhjälp från läxhjälpföretag. Då i första hand friskolor. Kommunala skolor går lite långsammare med, men det finns även kommunala skolor som har börjat anlita läxhjälp "utifrån".

 

Röda korset är en frivillig organisation som erbjuder läxhjälp. Henrik Nilsson, samordnare på Röda Korset vill betona att läxhjälpen inte ska ses som ersättning för pedagoger/lärare. Det är en hjälp som ska ske utöver "vanliga" undervisningen.

Källa: Sydsvenska Dagbladet 2011-10-10


Många vill bli mäklare

Mäklarutbildningar är väldigt populära. 749 personer sökte till 100 platser till våren. Det är en ökning med 50 % från förra året. Fastighetmäklarprogrammet i Malmö har kommit in bland de 10 populäraste utbildningarna.

Det är också rekormånga registerade mäklare.

 

Arbetsmarknaden anses ändå stabil.

Läs hela artikeln på allastudier.se


Färre studenter lånar pengar

Antalet studerande på högskola som tar studielån och studiebidrag har minskat. Minskingen är från 82 % för tio år sedan till 67,5 % idag. CSN (Centrala studiestödsnämen) som har gjort statistiken tror att minskningen beror på att det är fler ungdomar under 25 år som studerar på högskolan nu än tidigare.


Många av dessa ungdomar bor fortfarande hemma och får hjälp hemifrån med finansiering av studier.


En annan orsak kan vara att det har blivit tuffare återbetalningskrav på lånen. Förut betalade låntagaren 4% på inkomsten. När personen sen blev 65 år avskrevs lånet. Nu ska lånet vara färdigbetalt när personen är 65 år. Det är mer som ett banklån nu menar CSN.


Källa: unt.se genom studentum.se


17-åring slår rekord i att starta eget

17-åriga Jonas Djurstedt har slagit europeiskt rekord i att starta eget företag  innan 18 år enligt Almi företagspartner. Jonas från Västervik driver tre egna företag. Jonas började redan som 6-åring sälja jordgubbsplantor från föräldrarnas trädgårdsland. 


Hans drivkraft har han delvis fått av att ha lyssnat på föreläsning med Skyps grundare Niklas Zennström. Det väckte hans lust att starta och driva egna företag. Jonas Djurstedt satte upp målen på papper ovanför sängen för att kunna se det när han somnade och vaknade. Då skulle han inte glömma motivationen.


Hans företag är ett bemanningsföretag med 16 anställda som hyr ut städpersonal som cyklar. Där finns miljötänket med. Företaget har många kunder. Ett annat är AB Lyckliga hönor som var det första företaget han startade. Han har omkring 1000 hönor som går fritt. Äggen säljs. Tredje företaget heter Socky som tillverkar och säljer strumpklämmor. 


Samtidigt som Jonas driver företagen studerar han fortfarande. Det kan bli lite tufft ibland medger han.


Källa: nyheterna.net 


Kommentar: Det här är äkta entreprenörskap. En 17-åring som väljer att driva tre egna företag samtidigt som han studerar. Som Jonas beskriver kan det nog bli rätt tufft ibland att kombinera så mycket företagande med studier. Dygnet har bara 24 timmar.


Hantverkare tävlar i världsmästerskap

Den här veckan tävlar hantverkare i världsmästerskap. Yrken som tävlar är bl.a teletekniker, hudterapeut, florist, kock och bilmekaniker.

27 st. unga hantverkare under 23 år åker från Sverige för att tävla.

 

Simon Hyttsen är en av de tävlande. Han tävlar som teletekniker. Poäng får de av att dra kablar och få det att fungera samt hur snyggt det ser ut. Simon tränar mycket inför VM. Allt från materialträning till att skala kablar vilket kan vara svårt ibland. Kablarna skiljer sig åt.

Sverige brukar ofta hamna på plats 14-17. Schweiz brukar komma högt vilket kan bero på att de har en annan slags yrkesutbildning.


Läs mer på Sveriges Radio


50% av eleverna är rädda att misslyckas

Ungefär hälten av eleverna i grundskolan och gymnasiet är rädda för att misslyckas visar en undersökning gjord av Ung Röst. Ännu fler elever upplever stress i skolan. Flickor har en tendens att bli mer stressade. Var femte elev är rädd för att inte skolan ska kunna ge de hjälp.


En orosfaktor är att det är mycket vikarier. Vikarierna vet inte vilka elever som behöver hjälpen.


Läs mer här


Viktiga datum

Gymnasievalet

Högskolan

Högskoleprovet

Tips om räknestuga

Jag läste ett tips från en student som bloggar på sacobloggen.se. Det handlade om räknestugor. Dit kan elever i högstadiet och gymnasiet gå för att få hjälp med matematik.  Hjälpen är gratis och alla är välkomna. Räknestugorna finns hos Mattecentrum som finns i Stockholm, Eskilstuna, Lund, Västerås, Luleå, Göteborg, Örebro, Umeå, Uppsala, Malmö och Linköping.


Även om du inte kan ta dig dit finns möjligheten att ställa frågor.


Är du intresserad, läs mer hos www.mattecentrum.se


Sök inte bluffuniversitet

Tyvärr finns universitet som har som enda verksamhet att utfärda falska exmen och betygshandlingar. Redan 2004 fanns 800 falska universitet. De falska universiteten ställer egentligen inga krav på någon prestation från eleven. Examen eller betygshandlingen är värdelös eftersom de falska universiteten inte blir kontrollerade av någon myndighet.

 

De falska universiteten flyttar ofta och de har ingen fast adress. Kommunikationen sker genom epost. Eftersom det har blivit vanligare att studera på distans kan dessa universitet marknadsföra sig som ett distansuniversitet.

Enligt HSV (Högskoleverket) kan du känna igen ett falskt universitet på följande sätt

 

  • Universitetet uppger antingen att de är ackrediterade av en icke-erkänd organisation eller så tonar de ned betydelsen av ackreditering. (För förteckningar över erkända ackrediteringsorganisationer, se Bluffuniversitet och falska examensbevis s. 39-40.)

  • Namnet på universitetet är snarlikt namnet på ett riktigt universitet i USA eller England, t.ex. "Oxford International University" — inte att förväxlas med det riktiga University of Oxford. Universitetet kan heta något på "American" och/eller "International", t.ex. "American World University".

  • Universitetet uppger en adress i ett område/land med svag lagstiftning inom utbildningsområdet, t.ex. i de amerikanska delstaterna Hawaii, Louisiana och Wyoming eller på mindre öar i Karibien och Stilla Havet.

  • Universitetet byter ofta adress och flyttar från delstat till delstat och land till land.

  • Universitetets adress är påhittad eller missvisande.

  • Universitetet saknar fysisk adress och kan endast kontaktas via e-post eller fax.

  • Antagningskraven är minimala.

  • Universitetet understryker på sin hemsida att det inte rör sig om ett bluffuniversitet.

  • Prisuppgifter avser kostnaden för betygshandlingarna — inte terminsavgiften.

  • Enbart arbetslivserfarenhet ligger till grund för examen.

  • Examenskraven är minimala och examen erhålls inom kortare tid än normalt (ibland inom några dagar).

  • Bild på betygshandlingarna förekommer på universitetets hemsida.

  • Logotyper från kända kreditkortsföretag är synliga på hemsidan.

  • Betygshandlingarna kan antedateras, det vill säga de förses med ett tidigare examensdatum än det verkliga.

Läs mer på HSV 


Höjda behörighetskrav till gymnasiet ger färre behörighet

och med att kraven har höjts för elever som söker till gymnasiet blir färre elever behöriga till gymnasiet. Fr.o.m höstterminen 2011 har kraven höjts från att bara behövt vara godkänd i matematik, svenska och engelska till att eleverna behöver vara godkända i minst 8 ämnen. Då blir eleven ändå bara godkänd för ett yrkesprogram som i många fall inte längre automatiskt ger grundläggande behörighet till högskolan.

För att gå högskoleförberedande program krävs godkänt i 12 ämnen.

Fortfarande behöver eleverna vara godkända i matematik svenska och engelska.

De nya kraven har alltså delvis gjort att färre elever än förut i år är behöriga till gymnasiet. En annan orsak är att färre elever är godkända i matematik, svenska och engelska i år.

Främst märks minskningen  för  de elever som är  behöriga för alla program.

 

Tanken med höjda behörighetskrav är att eleverna ska klara gymnasiet bättre. Förut är det många som har börjat gymnasiet, men hoppat av.

Läs mer på Skolverket

För mig som studie- och yrkesvägledare vill jag trycka lite extra på att försöka redan i grundskolan att göra sitt bästa. Det som händer om man inte kommer in på ett nationellt program är att eleven får gå på ett introduktionsprogram för att senare bli behörig till ett nationellt program. Det innebär att eleven läser de ämnen som krävs för behörighet till ett nationellt program.

Om eleven känner att den behöver hjälp i skolan är det bra att prata med någon vuxen. Det finns oftast hjälp att få för att klara skolgången. Skolornas mål är att så många elever som möjligt ska bli godkända i alla ämnen.

Ett annat sätt att höja betyget lite är att välja ett modernt språk som från 2011 kommer ge ett betyg till.

 

Vissa elever kanske tänker att de senare kan plugga in behörighet om de t.ex endast är behöriga till ett yrkesprogram, men om ni har pluggat på komvux kan det sen vara svårare att komma in på högskolan. Så om ni vill gå ett yrkesprogram, tänk på om ni senare vill gå på högskolan att försöka få behörigheten redan på gymnasiet.


Praon på väg tillbaka?

Fler och fler kommuner och skolor har valt att ta bort eller minska praon i skolorna. En orsak kan vara att det är svårt att få företag att ta praoelever, en annan att det tar väldigt mycket tid i anspråk att skaffa praoplatser och administrera det.


Svensk näringsliv och Lärarnas riksförbund visar i en rapport att unga ofta saknar social kompetens och baskunskaper. Företag vill ha kompetensen, men ändå är det hög arbetslöshet bland unga. De vill vidare påvisa i rapporten att skolan brister i att utbilda och förbereda unga för dessa kompetenser. De ser också studie- och yrkesvägledare som en viktig del i arbetet mellan arbetsliv och skola.


Det är bara ett av tio företag som tycker att skolan förbereder eleverna väl inför arbetslivet.


Där kommer praon eller praktiken som det kallas för delvis in i bilden eftersom den ska hjälpa eleven att skapa den första kontakten med arbetslivet. Praon/praktiken gör att eleven får se hur det är på en "riktig" arbetsplats med allt från att komma i tid till att kunna kommunicera i fikarummet. Mette Mjelkner och Tobias Krantz som ligger bakom rapporten tycker att praktiken ska skrivas in i skollagen. De vill att det ska vara två veckors praktik i grundskolan och en vecka på gymnasiet.


Studie- och yrkesvägledaren ska hjälpa eleverna hitta rätt bland yrken att praktisera på.


Skolan behöver också lära eleven läsa, skriva och räkna för att kunna klara sig i arbetslivet. Det borde ses som en självklarhet, men det är många elever som inte når målen. Eleven behöver få lära sig att använda tekniska hjälpmedel för att klara sig i arbetslivet.


Men det är inte bara lärarna som ska göra jobbet, även stat, kommun och näringsliv  m.fl. behöver hjälpa till.


Källa: DN


Brist på ingenjörer

Många undersökningar visar att det råder brist på ingenjörer, både högskoleingenjörer och civilingenjörer. Fram till 2025 kommer enligt ett pressmeddelande från Ingenjörssamfundet det vara stora pensionsavgångar som gör att det endast finns hälften av arbetskraften som behövs.


Inom statliga myndigheter, bolag och universitet väntas det bli ungefär minst 10 000 nya jobb för ingenjörer bara inom de närmaste fem åren.


Ingenjörssamfundet driver därför en tävling för elever i åk 6-9 som heter "Finn upp" som är ett led i att försöka locka fler elever att söka till så småningom en ingenjörsutbildning. Tävlingen är vart tredje år och däremellan kan lärarna använda materialet i skolarbetet. Läs mer här.


En förutsättning är ju att du bör vara intresserad av matematik och fysik som är den röda tråden i en ingenjörsutbildning, men sen handlar det också om design och teknik bland annat. Och det behövs fler tjejer inom detta område. Jag kan tycka att grundskolorna kanske skulle kunna göra ännu mera här genom att tjejer kan göra studiebesök på teknikprogrammet. Kanske att tjejer får prova på att designa någon teknik. Det finns säkert många tjejer som skulle vilja plugga det här, men ofta är det nog så att tjejer väljer som andra tjejer liksom killar väljer som andra killar.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0