Fler och fler kommuner och skolor har valt att ta bort eller minska praon i skolorna. En orsak kan vara att det är svårt att få företag att ta praoelever, en annan att det tar väldigt mycket tid i anspråk att skaffa praoplatser och administrera det.

Svensk näringsliv och Lärarnas riksförbund visar i en rapport att unga ofta saknar social kompetens och baskunskaper. Företag vill ha kompetensen, men ändå är det hög arbetslöshet bland unga. De vill vidare påvisa i rapporten att skolan brister i att utbilda och förbereda unga för dessa kompetenser. De ser också studie- och yrkesvägledare som en viktig del i arbetet mellan arbetsliv och skola.

Det är bara ett av tio företag som tycker att skolan förbereder eleverna väl inför arbetslivet.

Där kommer praon eller praktiken som det kallas för delvis in i bilden eftersom den ska hjälpa eleven att skapa den första kontakten med arbetslivet. Praon/praktiken gör att eleven får se hur det är på en "riktig" arbetsplats med allt från att komma i tid till att kunna kommunicera i fikarummet. Mette Mjelkner och Tobias Krantz som ligger bakom rapporten tycker att praktiken ska skrivas in i skollagen. De vill att det ska vara två veckors praktik i grundskolan och en vecka på gymnasiet.

Studie- och yrkesvägledaren ska hjälpa eleverna hitta rätt bland yrken att praktisera på.

Skolan behöver också lära eleven läsa, skriva och räkna för att kunna klara sig i arbetslivet. Det borde ses som en självklarhet, men det är många elever som inte når målen. Eleven behöver få lära sig att använda tekniska hjälpmedel för att klara sig i arbetslivet.

Men det är inte bara lärarna som ska göra jobbet, även stat, kommun och näringsliv  m.fl. behöver hjälpa till.

Källa: DN