För många studenter har studierna blivit en skuldfälla. Från 2005 har antalet studieskulder fördubblats för de med över en miljon . De flesta av de personer som har över en miljon i studieskulder har studerat utomlands.


Det kan bli svårigheter för dessa att betala tillbaka sina skulder.

Att det blir högre skulder för de som studerat utomlands kan bero på att det ibland är höga avgifter på utbildningar utomlands. enligt Annika Follin på CSN.

Det finns en gräns för hur många terminer studenter får studielån för, men summan ändras beroende på vilket land studenten studerar i. En utredning har påbörjats för att ändra att beloppen inte blir lika höga längre men det kommer gå att ta ett merkostnadslån som gör att det fortfarande går att få höga låneskulder.

Läs hela artikeln hos DN

Arbetsmarknaden har ändrats väsentligt de senaste 20 åren. Dagens ungdomar som ska ut i arbetslivet behöver vara flexibla, ha lätt för att samarbeta, men även kunna ta egna initiativ och även ha social kompetens. Förr kunde någon vara duktig på en viss arbetsuppgift och också jobba med det utan att behöva ha så mycket social kompetens. T.ex. en tystlåten person som var duktig på att konstruera någonting behövde inte samtidigt vara sällskaplig.

Vad innebär då social kompetens? Jo, att personen behöver kunna kommunicera med andra medarbetare, samarbeta och vara lyhörd och trevligt. Kunna hantera t.ex. konflikter med eventuella kunder/klienter/elever. Veta hur man uppträder i olika situationer med olika människor. För personer med t.ex ADHD kan detta vara ett problem.

I många fall ska t.ex. en bilmekaniker kunna ta emot kunden när den lämnar in bilen och sen serva bilen och sen vara den person som lämnar ut bilen och har kontakten med kunden. Detta gör att arbetstagaren behöver ha en bredare kompentens i många fall, men också helst ha någon form av spetskompetens.

Det förekommer också fler anställningar som bara är visstidsanställningar eller projekt. Det gör att den anställde kan uppfatta jobbet som otryggt. Medan vissa kanske tycker om att prova nya utmaningar med jämna mellanrum.

Med den ständiga förändringen i samhället och i arbetslivet gäller det också att vara flexibel och kunna planera om, ändra arbetsuppgifter eller kunna förflytta sig lättare. Allt detta kan göra att den anställde kan känna sig stressad över situationen. Att inte räcka till.

För några kanske det passar och för några inte. Men jag tror att dagens ungdom blir tränade för det här redan i skolan. Redan i skolan skapas en helhet och samband och eleven tränas för att kunna ta egna initiativ och vara flexibel, men även om man blir tränad för det passar det inte alla. För de som har jobbat några år och är "inarbetade" på "det gamla" kan det ta längre tid att komma in i denna föränderliga tid.

Nu har skolorna slutat och en välbehövlig sommarledighet har tagit vid. En del kanske är lediga hela sommaren medan vissa jobbar lite. Att sommarjobba blir nog allt vanligare. Till hösten väntar gymnasiet för de som har gått ut 9:an nu i vår och för de som har gått ut gymnasiet väntar kanske jobb eller vidare utbildning på t.ex. högskola, yrkeshögskola eller någon annan utbildning. I vilket fall som helst så hoppas jag att ni får en så bra sommar som möjligt.

Jag kommer fortsätta blogga lite under sommaren också, men kanske i mindre skala.

Tanken är att "olovlig frånvaro" eller det som kallas skolk ska kunna skrivas in i terminsbetyget. Folkpartiet har velat få in det i betygen länge. Det ska dock inte föras in i slutbetyget i gymnasiet.

Det här är en följd av alldeles för mycket frånvaro enligt statistik från Skolverket.

Det är långt ifrån alla som är eniga om att detta är en bra lösning för att få ordning på den höga frånvaron.

Både Skolverket och Skolinspektionen är tveksamma till förslaget. De tror att det kan vara svårt att tolka vad som ska anses som skolk. Ska t.ex sen ankomst vara frånvaro eller om någon är närvarande på idrotten, men inte är ombytt? Även Håkan Juholt (S) är kritisk till att införa uppgifter om "olovlig frånvaro" i betyget eftersom det kan slå hårt mot t.ex de som är mobbade.

Eleverorganisationer menar att det är svårt att bedöma skolket när man inte vet orsaken. Sveriges elevråds centralorganisation (SECO) menar att det är kunskap som ska visas i betyget. Läs mer om SECOs åsikt.

Läs hela artiklarna på  SvD & DN

Från hösten 2011 införs lärarlegitimaiton. Lärarlegitimationen kan utfärdas först när läraren har arbetat ett år som kallas introduktionsperiod. Under tiden ska läraren visa kunskaper i att undervisa, kunskaper om ämnen, visa ledarskapsegenskaper. Läraren ska även kunna utvärdera samt kunna styrdokument som lagar och regler för skolan. Först efter detta år kan läraren ansöka om lärarlegitimationen. Dessa kunskaper bygger på lärarutbildningen, men även forskning från bl.a Sverige.

Den som redan har lärarexamen och har arbetat minst ett år som lärare räcker att den ansöker om lärarlegitimation

Läs vidare hos skolverket

Källa: Skolverket

Elever kan i åk 6 välja ett B-språk, vilket innebär ett andraspråk efter engelska som eleverna redan har läst i några år. Det kan vara tyska, franska eller spanska som är moderna språk. Genom att välja ett B-språk i åk 6 kommer eleven upp på en högre nivå till gymnasiet. Vissa skolor har också möjlighet för eleverna att välja ett C-språk redan i åk 8 som elevens val.  Med C-språk menas ett tredje påbörjat främmande språk.
Det språket som eleven redan har läst i grundskolan fortsätter då på steg 3 på gymnasiet. Ett nybörjarspråk börjar eleven på steg 1 på gymnasiet.

På gymnasiet kan eleven förutom de vanliga betygen som högst kan ge 20 i meritvärde läsa meritkurser som högst kan ge 2,5 meritpoäng. Sammanlagt tillsammans med meritpängen kan alltså eleven komma upp i ett meritvärde av 22,5 att söka vidare till högskolan på. Vissa utbildningar på högskolan kräver i det närmaste 22,5 i meritvärde. Läkare, tandläkare, jurist, psykolog och socionom är exempel på sådana utbildningar.

De kurser som kan ge meritpoäng är moderna språk, matematik och engelska. Genom att läsa ett B-språk på grundskolan kan eleven få meritpoäng på gymnasiet. Det finns också olika områdeskurser som kan ge meritpoäng beroende på vad eleven söker på högskolan. Om en elev t.ex. vill söka till en civilingenjörsutbildning behöver eleven ha läst kemi A och därför räknas kemi B som en meritkurs eftersom den anses relevant för utbildningen.

Det diskuteras nu om en förändring där det innebär att meritpoäng för områdeskurser tas bort och att eleven ska kunna få meritpoäng om han/hon läser två C-språk istället för ett B-språk och ett C-språk.
Ni kan läsa mer på Skolverket eller på studera.nu. Ni kan också kontakta studie- och yrkesvägledare på skolan.

Någon gång kanske du har funderat på att studera utomlands. Det finns en del alternativ om du vill det.

Det finns finns allt från några veckor till att vara i ett annat land i upp till ett år eller mer i vissa fall. Det går att studera på grundskolenivå, gymnasienivå som då ofta heter High School i många länder eller om du vill kombinera att jobba som Au-pair i ett år tillsammans med att studera.

Det kostar att studera utomlands. Priserna varierar rätt mycket beroende på språkresearrangör. Därför är det viktigt att kontrollera vad du vill ha och vad arrangören erbjuder. I vissa fall går det att få stipendium.

Du bor hos en värdfamilj där du är med på deras aktiviteter och umgås med de. Du har stor chans att få många nya vänner för livet. Och utbudet av aktiviteter på fritiden varierar beroende på vilket land du väljer.

Det finns olika företag som erbjuder språkresor. Några av de är STS, EF, Blueberry och Study International . Du kan också läsa mer på utbytesstudent där du kan se information om många olika företag och språkresor. På internationella programkontoret eller på utbildningsinfo kan du läsa om språkresor och bl.a. stipendier

Ansökan gör du hos arrangören. Hur du gör står på respektive hemsida. Det är vanligt att du bör ansöka redan 6 - 12 månader innan avresa.

 

Betygen ändras fr.o.m HT 2011. Betygen kommer sedan istället för MVG, VG och G heta A,B,C,D,E och F. A ska motsvara Mycket Väl Godkänd och E motsvarar Godkänd. F motsvarar Icke Godkänd och streck underkänd. På högskolorna har det nya betygssystemet redan börjat att införas.
På grundskolor och gymnasium införs det HT 2011. Därför kommer betygen bli värda lite annorlunda också vilket ni kan se på bilden.

Det kan vara bra att veta när ni ska räkna ut meritvärdet.

Jag har nu tagit examen efter tre år på Stockholms universitet. Jag har nu studie- och yrkesvägledaresxamen och en kanditatexamen i pedagogik med inriktning mot karriärutveckling.
Nu söker jag jobb för fullt och ser fram emot att få börja arbeta som studie- och yrkesvägledare.

Jag skulle vilja veta lite om hur ni ser på studie- och yrkesvägledning på internet. Därför vore jag tacksam för om ni skulle kunna ta er tid att svara på den här enkäten.

1. Vad är din ålder?

2. Är du kvinna eller man?

3. Skulle du kunna tänka dig att anlita studie- och yrkesvägledning på internet?

4. Om du skulle kunna tänka dig det, vad skulle vara viktigt för dig då?

5. Skulle du helst vilja ha samtalen via chatt eller telefon t.ex. Skype?


6. Skulle du anlita tjänsten för att byta jobb?

7. Skulle du anlita tjänsten för att börja studera?

Nu är det dags att söka sommarkurser på högskola eller universitet. Kanske vill ni kompletera någon utbildning med en sommarkurs eller så kan det vara ett alternativ till ett sommarjobb.
Någon kanske bara vill lära sig något nytt.

Ni kan söka sommarkurser fram t.o.m. 15 mars.

Många sommarkurser är på distans.

Söker gör du på studera.nu

Jag tänker på de kontraster som en arbetssökande kan råka ut för på arbetsmarknaden och även de som redan har en anställning för den delen.
På ena sidan talas det om att vara flexibel, vilja förändra sig och sin situation, vara anställningsbar och ständigt uppdaterad.
På den andra sidan ska elever veta redan i årskurs 9 och helst tidigare vad de vill arbeta med om 10 år för att kunna planera sitt gymnasieprogram efter det. Var tog då det livslånga lärandet vägen?
Jag upplever att det är en jättesvår ekvation att leva upp till. För det första är det inte många elever som vet i årskurs 9 vad de vill arbeta med om 10 år. Hela livet kan ju ändras med tiden.

Om t.ex. en elev som går ett yrkesförberedande program sen vill plugga på universitetet så är det svårare att läsa upp betygen på komvux eftersom de då hamnar i en annan urvalsgrupp till högskolan.

Ett livslångt lärande borde betyda tycker jag att en människa ska kunna ändra sig om den blir medveten om att den har gjort fel val som 15-åring.