Ta igen betyg på gymnasiet
Från:Anna
Fråga:
Hej jag går första året på samhällsprogrammet och jag har varit väldigt sjuk större delen av året, jag har alltid haft väldigt lätt för skolan hela högstadiet, hade 305 poäng när jag gick ut nian. Nu har mina betyg blivit väldigt påverkade på grund av min höga frånvaro pga sjukdomen samt min brist på ork, jag ligger nu på E-D i de flesta ämnen och alla lärare säger att mitt slutbetyg i kurserna kommer hamna där. Mitt meritvärde kommer alltså vara betydligt lägre än vad det varit om jag varit frisk och haft ork. Nu undrar jag om det finns något att göra åt det Mina chanser att komma in på en utbildning i framtiden med hård konkurrens blir ju helt klart lägre än om jag varit frisk.
Svar:
Det jag vet att du kan göra för att få upp betygen är att antingen göra en prövning redan på gymnasiet eller senare på komvux för att kunna göra en konkurrenskomplettering senare.
En prövning innebär att du skriver som ett prov i de kurser du vill höja betygen. Prövningen kostar oftast pengar. Du hamnar då tyvärr i urvalsgrupp II när du söker till högskolan, men du söker också på ditt slutbetyg från gymnasiet i urvalsgrupp I. Det kan vara något svårare att komma in på högskolan från urvalsgrupp II, men det behöver inte vara det.
Prata med studie- och yrkesvägledaren på ditt gymnasium om hur du känner och ligger till och prata med honom/henne om prövningar. Du kan göra prövningar i alla ämnen som finns i din individuella studieplan.
Hoppas det ordnar sig för dig.
Mvh
Lise-Lotte, syv
Fråga:
Hej jag går första året på samhällsprogrammet och jag har varit väldigt sjuk större delen av året, jag har alltid haft väldigt lätt för skolan hela högstadiet, hade 305 poäng när jag gick ut nian. Nu har mina betyg blivit väldigt påverkade på grund av min höga frånvaro pga sjukdomen samt min brist på ork, jag ligger nu på E-D i de flesta ämnen och alla lärare säger att mitt slutbetyg i kurserna kommer hamna där. Mitt meritvärde kommer alltså vara betydligt lägre än vad det varit om jag varit frisk och haft ork. Nu undrar jag om det finns något att göra åt det Mina chanser att komma in på en utbildning i framtiden med hård konkurrens blir ju helt klart lägre än om jag varit frisk.
Svar:
Det jag vet att du kan göra för att få upp betygen är att antingen göra en prövning redan på gymnasiet eller senare på komvux för att kunna göra en konkurrenskomplettering senare.
En prövning innebär att du skriver som ett prov i de kurser du vill höja betygen. Prövningen kostar oftast pengar. Du hamnar då tyvärr i urvalsgrupp II när du söker till högskolan, men du söker också på ditt slutbetyg från gymnasiet i urvalsgrupp I. Det kan vara något svårare att komma in på högskolan från urvalsgrupp II, men det behöver inte vara det.
Prata med studie- och yrkesvägledaren på ditt gymnasium om hur du känner och ligger till och prata med honom/henne om prövningar. Du kan göra prövningar i alla ämnen som finns i din individuella studieplan.
Hoppas det ordnar sig för dig.
Mvh
Lise-Lotte, syv
Bli revisor
Från: Leila
Fråga:
Hej!Jag heter lejla och går mitt sista år i gymnasiet. Jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning ekonomi.
I framtiden vill jag bli revisor och jag har hela mitt liv drömt om att gå i stockholms universitet. Men det finns ett problem jag har inte tillräckligt med meriter och högskoleprovet hjälper mig inte heller så mycket för att komma in i skolan.
Alla mina betyg är VG, men jag har 5st G och 3 MVG. För att komma in i Stockholms universitet måste man ha nästan alla MVG.
Mina frågor till dig. Har jag någon chans att komma in i det universitet jag vill gå i och i så fall vad behöver jag göra?
För att bli revisor vilket program ska man då välja när man väljer universitet?
Om jag vill bli revisor och går i en yrkesförberedande skola hur många år går jag då i den skolan för att ta revisor examen/legitimationen gemfört med i universitet/högskola?
Vad är skillnaden mellan högskola, universitet och yrkesförberedande skola?
Jag har gått till många skolvägledare och de har inte kunnat svara mig på dessa frågor, och jag har tittat på olika internetsidor, men inte hittat något.
Snälla kan du hjälpa mig med det här? Det skulle betyda mycket!
Tack i förväg!Med vänliga hälsningar Lejla, en vilsen elev.
Svar:
Jag ska försöka svara på dina frågor. För att bli godkänd revisor krävs att du studerat minst tre år teoretisk utbildning på högskola, vilka kurser som ska ingå kan du läsa hos revisorsnämnden som utfärdar examen. Du behöver också ha tre års praktisk utbildning för att få avlägga examen. För att bli auktoriserad revisor krävs ännu mer som du kan läsa mer om här. Kurserna du behöver läsa kan du jämföra på studera.nu
Rätt mycket matematik krävs för att kunna bli revisor motsvarande Ma C, du bör vara intresserad av att arbeta med siffror och matematik.
Det du kan göra för att få upp betygen är eventuellt en prövning i de ämnen du behöver höja betygen, det kan du göra tror jag både på gymnasiet och komvux, är inte helt säker på om det går på gymnasiet, men på komvux går det. Det kostar i så fall pengar. Ta i så fall kontakt med studie- och yrkesvägledaren på komvux i din hemkommun eller på din gymnasieskola.
Du frågade även om Yrkeshögkoleutbildning om jag förstår dig rätt.
Det är oftast en kortare utbildning som är mellan 1 - 3 år. Jag kan inte hitta någon utibildning där för att bli just revisor eftersom det krävs högskoleutbildning, men däremot finns en rad andra ekonomi utbildningar där. Leta utbildning inom ekonomi på Yhmyndigheten.
Du har också mycket mer praktik som där kallas LIA (Lärande I Arbete) som utgör 1/3 av utbildningen. Det gör att du kommer i kontakt med tänkbara arbetsgivare där det sen finns möjlighet att få jobb.
Utibldningar inom Yh startar inte om det inte finns efterfrågan på arbetsmarknaden. Utibldningen inom Yh eller KY (Kvalificerad yrkesutbildning) är lite smalare, men ger en mer specialiserad inriktning.
För att komma in på en Yh utbildning krävs oftast högskolebehörighet, läs mer om behörighet och urval här.
Läs mer om hur Yh är upplagt här.
Hoppas du har fått svar på frågorna.
Lycka till
Mvh
Lise-Lotte, syv
Fråga:
Hej!Jag heter lejla och går mitt sista år i gymnasiet. Jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning ekonomi.
I framtiden vill jag bli revisor och jag har hela mitt liv drömt om att gå i stockholms universitet. Men det finns ett problem jag har inte tillräckligt med meriter och högskoleprovet hjälper mig inte heller så mycket för att komma in i skolan.
Alla mina betyg är VG, men jag har 5st G och 3 MVG. För att komma in i Stockholms universitet måste man ha nästan alla MVG.
Mina frågor till dig. Har jag någon chans att komma in i det universitet jag vill gå i och i så fall vad behöver jag göra?
För att bli revisor vilket program ska man då välja när man väljer universitet?
Om jag vill bli revisor och går i en yrkesförberedande skola hur många år går jag då i den skolan för att ta revisor examen/legitimationen gemfört med i universitet/högskola?
Vad är skillnaden mellan högskola, universitet och yrkesförberedande skola?
Jag har gått till många skolvägledare och de har inte kunnat svara mig på dessa frågor, och jag har tittat på olika internetsidor, men inte hittat något.
Snälla kan du hjälpa mig med det här? Det skulle betyda mycket!
Tack i förväg!Med vänliga hälsningar Lejla, en vilsen elev.
Svar:
Jag ska försöka svara på dina frågor. För att bli godkänd revisor krävs att du studerat minst tre år teoretisk utbildning på högskola, vilka kurser som ska ingå kan du läsa hos revisorsnämnden som utfärdar examen. Du behöver också ha tre års praktisk utbildning för att få avlägga examen. För att bli auktoriserad revisor krävs ännu mer som du kan läsa mer om här. Kurserna du behöver läsa kan du jämföra på studera.nu
Rätt mycket matematik krävs för att kunna bli revisor motsvarande Ma C, du bör vara intresserad av att arbeta med siffror och matematik.
Det du kan göra för att få upp betygen är eventuellt en prövning i de ämnen du behöver höja betygen, det kan du göra tror jag både på gymnasiet och komvux, är inte helt säker på om det går på gymnasiet, men på komvux går det. Det kostar i så fall pengar. Ta i så fall kontakt med studie- och yrkesvägledaren på komvux i din hemkommun eller på din gymnasieskola.
Du frågade även om Yrkeshögkoleutbildning om jag förstår dig rätt.
Det är oftast en kortare utbildning som är mellan 1 - 3 år. Jag kan inte hitta någon utibildning där för att bli just revisor eftersom det krävs högskoleutbildning, men däremot finns en rad andra ekonomi utbildningar där. Leta utbildning inom ekonomi på Yhmyndigheten.
Du har också mycket mer praktik som där kallas LIA (Lärande I Arbete) som utgör 1/3 av utbildningen. Det gör att du kommer i kontakt med tänkbara arbetsgivare där det sen finns möjlighet att få jobb.
Utibldningar inom Yh startar inte om det inte finns efterfrågan på arbetsmarknaden. Utibldningen inom Yh eller KY (Kvalificerad yrkesutbildning) är lite smalare, men ger en mer specialiserad inriktning.
För att komma in på en Yh utbildning krävs oftast högskolebehörighet, läs mer om behörighet och urval här.
Läs mer om hur Yh är upplagt här.
Hoppas du har fått svar på frågorna.
Lycka till
Mvh
Lise-Lotte, syv
Ingengörsprogram, behörighet
Från: Erik
Fråga:
Hej
Jag har lite frågor angående Ingengörsprogrammen på högskolan.
1.Problemet är att jag inte vet om jag vill läsa Fysik B nu på gymnasiet. Fungerar det då om jag bara läser Fysik A och sen går teknisk bastermin på högskolan.
2. Om det nu skulle fungera, erbjuder alla högskolor teknisk bastermin eller kommer valet att inte läsa Fysik B begränsa mina Valmöjligheter?
Tack på förhand!MvhErik
Svar:
Du kan läsa teknisk bastermin eller tekniskt basår för att få behörighet som motsvarar Naturvetenskapliga programmet. Där ingår Fysik B bl.a. Det finns många olika ingengörsutbildningar.
Vad jag vet har de högskolor som erbjuder ingenjörsutbildningar oftast tenisk bastermin eller tekniskt basår.
Du är då garanterad plats på den högskolan du studerar teknisk bastermin eller tekniskt basår på.
Vanligast är dock tekniskt basår. Hur det gäller i ditt fall behöver du eventuellt diskutera med din studie- och yrkesvägledare på gymnasiet som vet vilka kurser du läst.
Du kan jämföra utbildningar på studera.nu.
Lycka till
Mvh
Lise-Lotte, syv
Fråga:
Hej
Jag har lite frågor angående Ingengörsprogrammen på högskolan.
1.Problemet är att jag inte vet om jag vill läsa Fysik B nu på gymnasiet. Fungerar det då om jag bara läser Fysik A och sen går teknisk bastermin på högskolan.
2. Om det nu skulle fungera, erbjuder alla högskolor teknisk bastermin eller kommer valet att inte läsa Fysik B begränsa mina Valmöjligheter?
Tack på förhand!MvhErik
Svar:
Du kan läsa teknisk bastermin eller tekniskt basår för att få behörighet som motsvarar Naturvetenskapliga programmet. Där ingår Fysik B bl.a. Det finns många olika ingengörsutbildningar.
Vad jag vet har de högskolor som erbjuder ingenjörsutbildningar oftast tenisk bastermin eller tekniskt basår.
Du är då garanterad plats på den högskolan du studerar teknisk bastermin eller tekniskt basår på.
Vanligast är dock tekniskt basår. Hur det gäller i ditt fall behöver du eventuellt diskutera med din studie- och yrkesvägledare på gymnasiet som vet vilka kurser du läst.
Du kan jämföra utbildningar på studera.nu.
Lycka till
Mvh
Lise-Lotte, syv
Studie- och yrkesvägledare
Från: Anna
Fråga:Hej! Jag har lite frågor om hur det är att jobba som studie- och yrkesvägledare.
1. Jag läste att det var mycket självständigt arbete men undrar om det finns vissa inriktningar inom branchen som studie- och yrkesvägledare där man har mer kontakt med sina arbetskollegor Och i så fall vad dem jobbar med?
2. Har du mycket kontakt med dina arbetskollegor?
3. Vart och med vad kan man jobba som studievägledare?
4. Är det en bra utbildning om man vill bli arbetscoach?
5. Vad är roligast respektive mest negativt med att jobba som studie- och yrkesvägledare?
6. Finns det något man bör tänka på innan man bestämmer sig för att bli det?
7. Är det ett stressigt jobb?
8. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för en studie- och yrkesvägledare?
9. Är det mest kontorsjobb då man sitter framför datan själv?
10. Hur ser arbetstiderna ut generellt?
11. Är det bara vardagar på degen eller även kvällar och helger Hoppas du kan svara på alla frågor och tack på förhand.
Svar:
Vad roligt att att du vill veta så mycket om mitt yrke. Visst kan jag svara på dina frågor.
1. Ja, det stämmer att det är ett väldigt självständigt arbete. Studie- och yrkesvägledaren planerer oftast själva sina arbetsdagar beroende på hur verksamheten ser ut. På en grundskola är oftast studie- och yrkesvägledaren ensam, men på gymnasiet och komvux är det vanligare att man jobbar i ett team med flera studie- och yrkesvägledare.
I vissa kommuner finns studie- och yrkesvägledarna placerade centralt där alla studie- oc h yrkesvägledare i kommunen då jobbar.
2. Jag jobbar på en grundskola som enda studie- och yrkesvägledare som gör att jag är den enda på min skola som har de arbetsuppgifterna en studie- och yrkesvägledare har. Däremot ingår jag ju i elevhälsoteamt med bl.a skolsköterskor och kuratorer. Sen har vi gemensamma fikastunder varje dag där jag träffar kollegor (dock ej andra studie- och yrkesvägledare så klart eftersom jag är ensam). Vi försöker att ha olika träffar för de andra studie- och yrkesvägledarna i kommunen från andra grundskolor och gymnasium i mån av tid, kanske någon gång/månad.
3. Du kan jobba på grundskola, gymnasium eller vuxenutbildning och folkhögskolan eller universitet/högskola. Även inom rekrytering och på arbetsförmedlingen går att jobba eller med hjälp för människor som rehabiliterar sig och ska ut i arbetslivet igen. Det är några områden som studie- och yrkesvägledare kan jobba inom. Det går även att jobba som rektor, men då behöver du gå en utbildning till när du väl har börjat som rektor.
4. Det är en bredare utbildning än vad många nog tror. Den är 3-årig och leder fram till en studie- och yrkesvägledarexamen, den finns i Umeo, Stockholm och Malmö. Vid Stockholms universitet får du även en fil.kand examen. Utbildningen är ungefär till 50% betendevetenskaplig och 50% samhällsvetenskaplig.
Visst kan du arbeta som arbetscoach, men ofta anställer nog företagen helst en som har en kortare coachutbildning vilket gör att den som har gått studie- och yrkesvägledareutbildningen förmodligen vill ha högra lön. Coaching ingår även i studie- och yrkesvägledarutbildningen.
5. Roligast är att möta så många nya människor och få vara en del av deras framtida yrkesliv. Jag tycker att det är roligt att få vara en länk till elevernas val av studier. Det är jätteroligt när man känner att eleven verkligen har kommit fram till ett beslut i valet av t.ex gymnasieprogram som kanske inte alls visste när han/hon börjar samtalet.
Negativt är väl i så fall att jobba ensam på grundskolan, är nog enda nackdelen jag kan komma på och att det kan vara svårt att få tag på företag som vill ta praoelever.
Även att få ta del av elever som har det svårt i någon form eller familjeproblem eftersom jag ingår i elevhäsloteamet kan ibland vara mentalt påfrestande.
6. Du måste gilla att jobba med människor. Och du behöver ha en inbyggd känsla av att vilja ge stöd och även kunna prata inför grupp eftersom det ingår i arbetsuppgifterna oavsett var du jobbar.
7. I vissa perioder kan arbetsbelastningen vara hög t.ex vid gymnasievalet eller högskolevalet medan i vissa perioder är det rätt lungt. På lov och på sommaren är det väldigt lungt, vi jobbar ju på lov. Har endast vanlig semester.
8. Alla arbetsdagar ser egentligen olika ut beroende på vilken period på året det är. Studie- och yrkesvägledarens uppgifter på grundskolan är att ha vägledningssamtal och information inför gymnasievalet för elever i årskurs 9, men även 8:or får komma på samtal om de vill. Gymnasieinformationen ges både till elever och föräldrar. Praosamordning ingår också för årskurs 8 elever både vad gäller att hjälpa elever att själva hitta platser och att skaffa platser till elever som inte kan hitta själva. Sen ska studie- och yrkesvägledaren ofta även vara med i elevhälsoteamet som jag redan nämnt och vara med på möten som rör elever som inte når målen eller har några andra svårigheter i skolan, då oftast elever i årskurs 8 eller 9 ofta även med föräldrar närvarande.
Sen ska även studie- och yrkesvägledaren vara ett stöd för övrig personal när det gäller frågor om studier.
Jag planerar min arbetsdag själv i förhållande till vilken periode på året det är. Jag brukar börja med att kolla mail och svara på de om det behövs. Ofta försöker jag placera samtal och information till klasser på förmiddagen eftersom ofta möten på skolan är på eftermiddagar. Vissa dagar har man inga samtal utan kanske arbetar vid datorn med att samordna praoplatser eller går igenom samtalstider eller skriver dokument om någonting.
På gymnasiet och komvux handlar det mer om att upprätta studieplaner för eleverna där det framgår vilka kurser eleven läser och även hjälpa till med byte av kurser. Även där har studie- och yrkesvägledaren information, men inför högskolevalet till eleverna i år 3. På gymnasiet ingår också där studie- och yrkesvägledaren i elevhälsoteamet tillsammans med skolsköterskor, kuratorer och rektor. På gymnasiet och komvus förekommer även gruppvägledning.
Sen vad gäller andra arbetsplatser är det nog mycket administrativt samtidigt med information.
9. Som jag skrev ovan så är det vissa perioder mer administrativt arbete än information och samtal. Då kan det bli hela dagar vid datorn, ofta på lov när inga elever är på skolan. Även att svara på mail förekommer ofta.
10. Arbetstiderna bestämmer jag själv. Jag jobbar 75% och jobbar mån och tis 8-17 och ons och tors 8-15, ledig fredagar. Det här ser helt olika ut på olika skolor, men de som jobbar heltid jobbar mån-fre 8-16.30 på den skolan jag jobbar. På andra skolorna kan arbetstiden se lite olika ut, men brukar ligga för heltid kring 8-17 mån- fre.
11. Det är vardagar. Bara i undantagsfall kan det bli någon kväll om det är möte eller om jag ska informera föräldrar inför gymnasievalet.
Jag hoppas du fick de svar du ville veta.
Mvh
Lise-Lotte, syv
Fråga:Hej! Jag har lite frågor om hur det är att jobba som studie- och yrkesvägledare.
1. Jag läste att det var mycket självständigt arbete men undrar om det finns vissa inriktningar inom branchen som studie- och yrkesvägledare där man har mer kontakt med sina arbetskollegor Och i så fall vad dem jobbar med?
2. Har du mycket kontakt med dina arbetskollegor?
3. Vart och med vad kan man jobba som studievägledare?
4. Är det en bra utbildning om man vill bli arbetscoach?
5. Vad är roligast respektive mest negativt med att jobba som studie- och yrkesvägledare?
6. Finns det något man bör tänka på innan man bestämmer sig för att bli det?
7. Är det ett stressigt jobb?
8. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för en studie- och yrkesvägledare?
9. Är det mest kontorsjobb då man sitter framför datan själv?
10. Hur ser arbetstiderna ut generellt?
11. Är det bara vardagar på degen eller även kvällar och helger Hoppas du kan svara på alla frågor och tack på förhand.
Svar:
Vad roligt att att du vill veta så mycket om mitt yrke. Visst kan jag svara på dina frågor.
1. Ja, det stämmer att det är ett väldigt självständigt arbete. Studie- och yrkesvägledaren planerer oftast själva sina arbetsdagar beroende på hur verksamheten ser ut. På en grundskola är oftast studie- och yrkesvägledaren ensam, men på gymnasiet och komvux är det vanligare att man jobbar i ett team med flera studie- och yrkesvägledare.
I vissa kommuner finns studie- och yrkesvägledarna placerade centralt där alla studie- oc h yrkesvägledare i kommunen då jobbar.
2. Jag jobbar på en grundskola som enda studie- och yrkesvägledare som gör att jag är den enda på min skola som har de arbetsuppgifterna en studie- och yrkesvägledare har. Däremot ingår jag ju i elevhälsoteamt med bl.a skolsköterskor och kuratorer. Sen har vi gemensamma fikastunder varje dag där jag träffar kollegor (dock ej andra studie- och yrkesvägledare så klart eftersom jag är ensam). Vi försöker att ha olika träffar för de andra studie- och yrkesvägledarna i kommunen från andra grundskolor och gymnasium i mån av tid, kanske någon gång/månad.
3. Du kan jobba på grundskola, gymnasium eller vuxenutbildning och folkhögskolan eller universitet/högskola. Även inom rekrytering och på arbetsförmedlingen går att jobba eller med hjälp för människor som rehabiliterar sig och ska ut i arbetslivet igen. Det är några områden som studie- och yrkesvägledare kan jobba inom. Det går även att jobba som rektor, men då behöver du gå en utbildning till när du väl har börjat som rektor.
4. Det är en bredare utbildning än vad många nog tror. Den är 3-årig och leder fram till en studie- och yrkesvägledarexamen, den finns i Umeo, Stockholm och Malmö. Vid Stockholms universitet får du även en fil.kand examen. Utbildningen är ungefär till 50% betendevetenskaplig och 50% samhällsvetenskaplig.
Visst kan du arbeta som arbetscoach, men ofta anställer nog företagen helst en som har en kortare coachutbildning vilket gör att den som har gått studie- och yrkesvägledareutbildningen förmodligen vill ha högra lön. Coaching ingår även i studie- och yrkesvägledarutbildningen.
5. Roligast är att möta så många nya människor och få vara en del av deras framtida yrkesliv. Jag tycker att det är roligt att få vara en länk till elevernas val av studier. Det är jätteroligt när man känner att eleven verkligen har kommit fram till ett beslut i valet av t.ex gymnasieprogram som kanske inte alls visste när han/hon börjar samtalet.
Negativt är väl i så fall att jobba ensam på grundskolan, är nog enda nackdelen jag kan komma på och att det kan vara svårt att få tag på företag som vill ta praoelever.
Även att få ta del av elever som har det svårt i någon form eller familjeproblem eftersom jag ingår i elevhäsloteamet kan ibland vara mentalt påfrestande.
6. Du måste gilla att jobba med människor. Och du behöver ha en inbyggd känsla av att vilja ge stöd och även kunna prata inför grupp eftersom det ingår i arbetsuppgifterna oavsett var du jobbar.
7. I vissa perioder kan arbetsbelastningen vara hög t.ex vid gymnasievalet eller högskolevalet medan i vissa perioder är det rätt lungt. På lov och på sommaren är det väldigt lungt, vi jobbar ju på lov. Har endast vanlig semester.
8. Alla arbetsdagar ser egentligen olika ut beroende på vilken period på året det är. Studie- och yrkesvägledarens uppgifter på grundskolan är att ha vägledningssamtal och information inför gymnasievalet för elever i årskurs 9, men även 8:or får komma på samtal om de vill. Gymnasieinformationen ges både till elever och föräldrar. Praosamordning ingår också för årskurs 8 elever både vad gäller att hjälpa elever att själva hitta platser och att skaffa platser till elever som inte kan hitta själva. Sen ska studie- och yrkesvägledaren ofta även vara med i elevhälsoteamet som jag redan nämnt och vara med på möten som rör elever som inte når målen eller har några andra svårigheter i skolan, då oftast elever i årskurs 8 eller 9 ofta även med föräldrar närvarande.
Sen ska även studie- och yrkesvägledaren vara ett stöd för övrig personal när det gäller frågor om studier.
Jag planerar min arbetsdag själv i förhållande till vilken periode på året det är. Jag brukar börja med att kolla mail och svara på de om det behövs. Ofta försöker jag placera samtal och information till klasser på förmiddagen eftersom ofta möten på skolan är på eftermiddagar. Vissa dagar har man inga samtal utan kanske arbetar vid datorn med att samordna praoplatser eller går igenom samtalstider eller skriver dokument om någonting.
På gymnasiet och komvux handlar det mer om att upprätta studieplaner för eleverna där det framgår vilka kurser eleven läser och även hjälpa till med byte av kurser. Även där har studie- och yrkesvägledaren information, men inför högskolevalet till eleverna i år 3. På gymnasiet ingår också där studie- och yrkesvägledaren i elevhälsoteamet tillsammans med skolsköterskor, kuratorer och rektor. På gymnasiet och komvus förekommer även gruppvägledning.
Sen vad gäller andra arbetsplatser är det nog mycket administrativt samtidigt med information.
9. Som jag skrev ovan så är det vissa perioder mer administrativt arbete än information och samtal. Då kan det bli hela dagar vid datorn, ofta på lov när inga elever är på skolan. Även att svara på mail förekommer ofta.
10. Arbetstiderna bestämmer jag själv. Jag jobbar 75% och jobbar mån och tis 8-17 och ons och tors 8-15, ledig fredagar. Det här ser helt olika ut på olika skolor, men de som jobbar heltid jobbar mån-fre 8-16.30 på den skolan jag jobbar. På andra skolorna kan arbetstiden se lite olika ut, men brukar ligga för heltid kring 8-17 mån- fre.
11. Det är vardagar. Bara i undantagsfall kan det bli någon kväll om det är möte eller om jag ska informera föräldrar inför gymnasievalet.
Jag hoppas du fick de svar du ville veta.
Mvh
Lise-Lotte, syv
