Brist kommer snart att råda på ingenjörer i Sverige. 

För att få fler personer att vilja bli ingenjörer finns möjlighet till praktikplatser för elever som har gått Naturvetenkskapsprogrammet eller Teknikprogrammet på gymnasiet. Eleven behöver ha godkända betyg. Praktikplatserna kommer vara förlagda på teknikföretag. Praktiken kallas junior trainee och är fyra månader med betalning. Satsningen kallas Tekniksprånget och är ett samarbete mellan regeringen och näringslivet.

           - Ingenjör är ett framtidsyrke. För Sveriges konkurrenskraft är det avgörande att företag kan hitta spetskompetens i vårt land, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Inför läsåret 2012-2013 beräknas 1000 platser att finnas, men man räknar med att antalet platser ska bli 5000/år fram till och med 2015.

Källa: Tekniksprånget

Regeringen har planer på att skapa yrkesutbildningar på gymnasiet som endast är 1-2 år långa. Där är tanken att eleverna enbart ska läsa yrkesämnen och inga teoretiska ämnen. Det förekommer en hel del avhopp redan i år 1 på gymnasiet som det ser ut i dagens gymnasieskola. Regeringen vill minska dessa avhopp genom denna nya form av gymnasieutbildning.

Eleverna ska bli klara att börja jobba direkt efter och de får ett "yrkeskunskapsbevis" istället för de "vanliga" yrkesprogrammens yrkesexamen. Den stora skillnaden blir alltså att yrkesprogram där även lärlingsutbildningen ingår kommer vara 3-åriga med teoretiska ämnen och dess nya utbildningar kommer vara 1-2 år utan några teoretiska ämnen. Varken på dagens yrkesprogram eller ännu mindre på de nya programmen kommer eleverna automatiskt bli högskolebehöriga vilket gör att de är tvungna att läsa in kurser för högskolebehörighet på t.ex komvux om de senare vill plugga vidare.

Jan Björklund tror att det ska motivera redan skoltrötta elever att slutföra den kortare utbildningen genom att de inte behöver läsa teoretiska ämnen och att den är mycket kortare.

Förslaget är fortfarande under beredning på utbildningsdepartementet. Tanken är att det ska tas i bruk i mindre skala läsåret 2013/2014 och i större skala läsåret 2015/2016.

Källa: SvD

Nu är den första ansökan till gymnasiet gjord för de flesta elever i åk.9. En del hade redan bestämt sig sedan länge och en del tvekade till sista ansökningsdag.

Beroende på var du bor varierar sista ansökningsdag något. De flesta söker på internet.

Om du vill ändra något i din ansökan finns chans till omval i april-maj.

Kika in på guide till att välja gymnasieprogram och skola om du är osäker på vad du ska välja. Du kan också läsa mer om gymnasieprogrammen för att få lite mer fakta.

Vad du behöver tänka på när du väljer skola är:
- Avståndet till hemmet, vill du pendla varje dag i tre år?
- Har skolan det du söker när det gäller utbildning t.ex. programfördjupning och profil?
- Har skolan kurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska?
- Kan du komma på praktik någon dag eller gå på Öppet hus för att se skolan och utbildningen lite bättre?

Något som kan vara bra att vara medveten om är om du söker yrkesprogram. Då blir du inte automatiskt behörig att söka till högskola längre. Det är ännu lite oklart vilka möjligheter som finns att läsa in högskolebehörighet för elever som har gått yrkesprogram. Risken finns att du behöver läsa in ämnen på komvux efter gymnasiet för att bli behörig till högskola.
Tanken är att du ska jobba efter yrkesprogrammen.
Däremot blir det ändrade regler fr.o.m. 2014 som ger dig möjlighet att läsa in högskolebehörighet på komvux om du gått yrkesprogram utan att behöva söka i urvalsgrupp II (kompletteringsgruppen) vilket kan underlätta att komma in på högskolan.

Enligt nya betygssystemet som är en femgradig skala, A-E ska A motsvara betyget MVG. I höst är det elever i åk.8 och elever första året på gymnasiet som är först ut at få betyg efter nya systemet.

Eftersom det är fem steg istället för tre kommer det bli riktigt svårt att få ett A även fast det motsvarar MVG i det gamla systemet. För att få ett A ska alla betygskriterier för A vara uppfyllda. På B ska till mesta delen betygskriterierna för A också vara uppfyllda. Vissa av eleverna hade fått ett MVG i gamla systemet

Det kan därför skapa en orättvisa när eleverna ska söka till högskolan tillsammans med elever som har fått betyg enligt gamla systemet.

Utbildningsminister Jan björklund tror att det kommer jämna ut sig eftersom några av betygen kommer vara högre och vissa lägre betyg.

Regeringen har bestämt att det inte kommer bli någon kvotgrupp för elever som söker från nya systemet när de ansöker till högskola.

Läs mer på SVT

Kommentar: Man får ändå anta att det kan bli en viss orättvisa första åren när elever från det gamla och nya systemet söker tillsammans. Därför kanske det hade varit att föredra en kvotgrupp.

//Lise-Lotte

Enligt en undersökning DN har gjort på 1300 skolor på betygsstatistik och nationella provresultat visar att skolorna sätter ofta inte betyg i förhållande till nationella provresultat. Nationella proven ska vara en vägledning att sätta betyg och att alla elever i hela landet får en likvärdig bedömning.

Trots det sätter många skolor andra betyg än vad nationella proven visar. I ungefär 90 skolor i Sverige är det 50 % av eleverna där inte betygen stämmer med nationella proven. Det är bara ett fåtal skolor som betyg stämmer mot nationella prov.

Samma sak visar en annan undersökning gjord av skolverket 2008 för gymnasieskolor.

När 8 av 10 skolor inte har samma betyg som på nationella proven kan det ifrågasättas om det är en likvärdig bedöming i hela Sverige. Elisabeth Porath Sjöö från skolinspektionen konstaterar att det finns många faktorer som spelar roll. Elisabeth Porath Sjöö menar vidare att nationella proven ändå bör kunna ge en vägledning om vilken nivå det ska vara.

Läs hela artikeln här


Kommentar: Om tanken är att nationella proven ska ligga till grund för betygen kan det ifrågasättas varför skolorna anammar det så olika. Samtidigt får man väga in att eleven kan t.ex ha varit lite sjuk eller i vissa fall där elever har diagnoser kan de ha glömt att ta medicin. I de fallen kan eleven ändå klara betygen utan att klara nationella proven. Därför blir det en svår avvägning.

202 244 personer har anmält sig för att studera på högskola/universitet i vår. Det är en ökning med 1% mot förra året. De senaste fyra åren har studenterna ökat. Nytt rekord med andra ord i år igen. VHS (Verket för högskoleservice) menar att det beror på många ungdomar som har lämnat gymnasiet och som sen blir arbetslösa. Den nya tjänsten antagning.se tror Andreas Sandberg, chef på VHS för produktionssamordning också haft inverkan på att det är enklare att ansöka nu

Utbildningar som toppar popularitetlistan är som vanligt juristprogrammet i Stockholm och Uppsala tätt följt av läkarprogrammet vid karolinska institutet i Stockholm.

Läs mer

Några steg till att komma fram till vad du vill välja för gymnasieprogram.

Börja med att tänka på vad du vill, vill du plugga vidare efter gymnasiet eller vill du jobba?

Om du inte vill plugga vidare, titta på yrkesprogram, om du vill eller kan tänka dig plugga vidare kika lite mer på högskoleförberedande program. Tänk på att du inte automatiskt får högskolebehörighet längre på yrkesprogrammen. Du behöver lägga till ämnen för att bli behörig till högskolan på yrkesprogram.

Tänk på vad du gillar att göra, vad du har för intressen, dina styrkor, vad du är bra på?

Prata gärna med andra, men tänk på att det är ditt val.

Vad skulle du vilja lära dig mer om?

Har du kanske ett drömyrke?
I så fall, ta reda på så mycket som möjligt om det yrket och vad som krävs för utbildning. Finns några hinder, vad krävs?

Om du ändå inte vet efter att tänkt på det jag har skrivit nu kan du gå igenom alla program och försöka rangordna de fem du tycker bäst passar in på dig.

När du gjort det går du igenom de fem programmen extra noga och funderar på, vad är det med de som du är intresserad av?

Sen kan du ta bort två så att du har tre kvar. Då är det lättare för dig att få en överblick.

Efter det är det dags att välja skola, vilket också kan vara svårt.

Det är alltid bra att gå på Öppet hus och att försöka ta reda på så mycket som möjligt om skolorna du är intresserad av. Lever skolorna upp till dina krav? Vad vill du få ut av utbildningen? Finns kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare på skolan? Vilken är programfördjupningen? Har skolan någon profil? Finns hjälp att få om du behöver extra stöd i t.ex matematik?

Gör på ungefär samma sätt med skolorna som med programmen om du har många skolor att välja på. Rangodna skolorna.

Tänk på att välja så många olika alternativ som möjligt så är du säkrare på att komma in på gymnasiet. Tänk bara på att sätta det alternativ du helst vill högst upp.

Lycka till!

Lise-Lotte, syv

Senast uppdaterad 2012-01-05

Läxhjälp blir allt vanligare i Sverige. Både när det gäller köpt hjälp och gratis. Behovet av skolornas egen läxhjälp har också ökat. Det är främst två grupper av elever som anlitar hjälpen. Dels de elever som har svårt att klara godkända betyg, men även de elever som vill höja ett redan bra betyg.

Rutavdraget gör att läxhjälpen blir billigare om man anlitar en barnpassare med pedagogiska inslag. Det är däremot inte tillåtet att få RUT avdrag för endast läxhjälpen. Skolor anlitar också läxhjälp från läxhjälpföretag. Då i första hand friskolor. Kommunala skolor går lite långsammare med, men det finns även kommunala skolor som har börjat anlita läxhjälp "utifrån".

Röda korset är en frivillig organisation som erbjuder läxhjälp. Henrik Nilsson, samordnare på Röda Korset vill betona att läxhjälpen inte ska ses som ersättning för pedagoger/lärare. Det är en hjälp som ska ske utöver "vanliga" undervisningen.

Källa: Sydsvenska Dagbladet 2011-10-10

Mäklarutbildningar är väldigt populära. 749 personer sökte till 100 platser till våren. Det är en ökning med 50 % från förra året. Fastighetmäklarprogrammet i Malmö har kommit in bland de 10 populäraste utbildningarna.

Det är också rekormånga registerade mäklare.

Arbetsmarknaden anses ändå stabil.

Läs hela artikeln på allastudier.se