Nu närmar sig gymnasievalet för alla elever i åk.9. En del har redan bestämt sig sedan länge och en del tvekar till sista ansökningsdag.

Beroende på var du bor varierar sista ansökningsdag något. De flesta söker på internet. I så fall får du hem användarnamn och lösenord för att kunna söka till internet. 

Kika in på guide till att välja gymnasieprogram och skola om du är osäker på vad du ska välja. Du kan också läsa mer om gymnasieprogrammen för att få lite mer fakta.

Vad du behöver tänka på när du väljer skola är:
- Avståndet till hemmet, vill du pendla varje dag i tre år?
- Har skolan det du söker när det gäller utbildning t.ex. programfördjupning och profil?
- Har skolan kurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska?
- Kan du komma på praktik någon dag eller gå på Öppet hus för att se skolan och utbildningen lite bättre?

Något som kan vara bra att vara medveten om är om du söker yrkesprogram. Då blir du inte automatiskt behörig att söka till högskola längre. Det är ännu lite oklart vilka möjligheter som finns att läsa in högskolebehörighet för elever som har gått yrkesprogram. Risken finns att du behöver läsa in ämnen på komvux efter gymnasiet för att bli behörig till högskola.
Tanken är att du ska jobba efter yrkesprogrammen.
Däremot blir det ändrade regler fr.o.m. 2014 som ger dig möjlighet att läsa in högskolebehörighet på komvux om du gått yrkesprogram utan att behöva söka i urvalsgrupp II (kompletteringsgruppen) vilket kan underlätta att komma in på högskolan.

Enligt nya betygssystemet som är en femgradig skala, A-E ska A motsvara betyget MVG. I höst är det elever i åk.8 och elever första året på gymnasiet som är först ut at få betyg efter nya systemet.

Eftersom det är fem steg istället för tre kommer det bli riktigt svårt att få ett A även fast det motsvarar MVG i det gamla systemet. För att få ett A ska alla betygskriterier för A vara uppfyllda. På B ska till mesta delen betygskriterierna för A också vara uppfyllda. Vissa av eleverna hade fått ett MVG i gamla systemet

Det kan därför skapa en orättvisa när eleverna ska söka till högskolan tillsammans med elever som har fått betyg enligt gamla systemet.

Utbildningsminister Jan björklund tror att det kommer jämna ut sig eftersom några av betygen kommer vara högre och vissa lägre betyg.

Regeringen har bestämt att det inte kommer bli någon kvotgrupp för elever som söker från nya systemet när de ansöker till högskola.

Läs mer på SVT

Kommentar: Man får ändå anta att det kan bli en viss orättvisa första åren när elever från det gamla och nya systemet söker tillsammans. Därför kanske det hade varit att föredra en kvotgrupp.

//Lise-Lotte

Enligt en undersökning DN har gjort på 1300 skolor på betygsstatistik och nationella provresultat visar att skolorna sätter ofta inte betyg i förhållande till nationella provresultat. Nationella proven ska vara en vägledning att sätta betyg och att alla elever i hela landet får en likvärdig bedömning.

Trots det sätter många skolor andra betyg än vad nationella proven visar. I ungefär 90 skolor i Sverige är det 50 % av eleverna där inte betygen stämmer med nationella proven. Det är bara ett fåtal skolor som betyg stämmer mot nationella prov.

Samma sak visar en annan undersökning gjord av skolverket 2008 för gymnasieskolor.

När 8 av 10 skolor inte har samma betyg som på nationella proven kan det ifrågasättas om det är en likvärdig bedöming i hela Sverige. Elisabeth Porath Sjöö från skolinspektionen konstaterar att det finns många faktorer som spelar roll. Elisabeth Porath Sjöö menar vidare att nationella proven ändå bör kunna ge en vägledning om vilken nivå det ska vara.

Läs hela artikeln här


Kommentar: Om tanken är att nationella proven ska ligga till grund för betygen kan det ifrågasättas varför skolorna anammar det så olika. Samtidigt får man väga in att eleven kan t.ex ha varit lite sjuk eller i vissa fall där elever har diagnoser kan de ha glömt att ta medicin. I de fallen kan eleven ändå klara betygen utan att klara nationella proven. Därför blir det en svår avvägning.

202 244 personer har anmält sig för att studera på högskola/universitet i vår. Det är en ökning med 1% mot förra året. De senaste fyra åren har studenterna ökat. Nytt rekord med andra ord i år igen. VHS (Verket för högskoleservice) menar att det beror på många ungdomar som har lämnat gymnasiet och som sen blir arbetslösa. Den nya tjänsten antagning.se tror Andreas Sandberg, chef på VHS för produktionssamordning också haft inverkan på att det är enklare att ansöka nu

Utbildningar som toppar popularitetlistan är som vanligt juristprogrammet i Stockholm och Uppsala tätt följt av läkarprogrammet vid karolinska institutet i Stockholm.

Läs mer

Några steg till att komma fram till vad du vill välja för gymnasieprogram.

Börja med att tänka på vad du vill, vill du plugga vidare efter gymnasiet eller vill du jobba?

Om du inte vill plugga vidare, titta på yrkesprogram, om du vill eller kan tänka dig plugga vidare kika lite mer på högskoleförberedande program. Tänk på att du inte automatiskt får högskolebehörighet längre på yrkesprogrammen. Du behöver lägga till ämnen för att bli behörig till högskolan på yrkesprogram.

Tänk på vad du gillar att göra, vad du har för intressen, dina styrkor, vad du är bra på?

Prata gärna med andra, men tänk på att det är ditt val.

Vad skulle du vilja lära dig mer om?

Har du kanske ett drömyrke?
I så fall, ta reda på så mycket som möjligt om det yrket och vad som krävs för utbildning. Finns några hinder, vad krävs?

Om du ändå inte vet efter att tänkt på det jag har skrivit nu kan du gå igenom alla program och försöka rangordna de fem du tycker bäst passar in på dig.

När du gjort det går du igenom de fem programmen extra noga och funderar på, vad är det med de som du är intresserad av?

Sen kan du ta bort två så att du har tre kvar. Då är det lättare för dig att få en överblick.

Efter det är det dags att välja skola, vilket också kan vara svårt.

Det är alltid bra att gå på Öppet hus och att försöka ta reda på så mycket som möjligt om skolorna du är intresserad av. Lever skolorna upp till dina krav? Vad vill du få ut av utbildningen? Finns kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare på skolan? Vilken är programfördjupningen? Har skolan någon profil? Finns hjälp att få om du behöver extra stöd i t.ex matematik?

Gör på ungefär samma sätt med skolorna som med programmen om du har många skolor att välja på. Rangodna skolorna.

Tänk på att välja så många olika alternativ som möjligt så är du säkrare på att komma in på gymnasiet. Tänk bara på att sätta det alternativ du helst vill högst upp.

Lycka till!

Lise-Lotte, syv

Senast uppdaterad 2012-01-05

Läxhjälp blir allt vanligare i Sverige. Både när det gäller köpt hjälp och gratis. Behovet av skolornas egen läxhjälp har också ökat. Det är främst två grupper av elever som anlitar hjälpen. Dels de elever som har svårt att klara godkända betyg, men även de elever som vill höja ett redan bra betyg.

Rutavdraget gör att läxhjälpen blir billigare om man anlitar en barnpassare med pedagogiska inslag. Det är däremot inte tillåtet att få RUT avdrag för endast läxhjälpen. Skolor anlitar också läxhjälp från läxhjälpföretag. Då i första hand friskolor. Kommunala skolor går lite långsammare med, men det finns även kommunala skolor som har börjat anlita läxhjälp "utifrån".

Röda korset är en frivillig organisation som erbjuder läxhjälp. Henrik Nilsson, samordnare på Röda Korset vill betona att läxhjälpen inte ska ses som ersättning för pedagoger/lärare. Det är en hjälp som ska ske utöver "vanliga" undervisningen.

Källa: Sydsvenska Dagbladet 2011-10-10

Mäklarutbildningar är väldigt populära. 749 personer sökte till 100 platser till våren. Det är en ökning med 50 % från förra året. Fastighetmäklarprogrammet i Malmö har kommit in bland de 10 populäraste utbildningarna.

Det är också rekormånga registerade mäklare.

Arbetsmarknaden anses ändå stabil.

Läs hela artikeln på allastudier.se

Spetsutbildningar finns på 20 gymnasieskolor. Det är inom ämnena matematik, humaniora, naturvetenskap och samhällskunskap som spetsutbildningarna finns. Utbildningarna är på gymnasienivå, men samarbete finns med högskolor. Eleverna får en möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom dessa områden. Det kan förekomma tester för att bli antagen och utbildningarna är riksrekryterande vilket innebär att alla som är behöriga kan söka på samma villkor från hela landet. Det är ett försök som kommer pågå t.o.m 2014.

Johan Linder, undervisningsråd på skolverket visar upp en positiv bild både från elever och personal. Även högskolor och universitet ser positivt på utbildningarna.

Ändå är det svårt att locka elever att söka dessa utbildningar. Det är ofta elever från familjer med högre utbildningsbakgrund och elever som bor närmare skolan som söker utbildningen. Det är svårt att nå ut till elever i andra delar av landet och till elever med olika bakgrund.

Källa: Skolverket

Kommentar:

Här kan studie- och yrkesvägledare ta till sig något. Elever i åk 9 som är intresserade av just de ämnena som fördjupningen sker inom behöver få information om att spetsutbildningarna finns.

Regeringen har beslutat om nya antagningsregler till högskolan.

Fr.o.m. hösten 2014 kommer nya antagningsregler gälla för ansökan till högskolan.

För elever som har läst ett yrkesprogram som inte automatiskt blir behöriga till högskolan. Dessa elever har möjlighet att läsa till de kurser på komvux som krävs för att bli behöriga. När ansökan sedan görs till högskolan hamnar de inte längre i urvalsgrupp II som är kompletteringsgruppen utan i urvalsgrupp I. Det är gruppen som kommder direkt från gymnasiet.

Meritpoängen som nu även har omfattat områdeskurser som har varit speciellt viktiga för sökt högskoleutbildning försvinner då. Meritpoängen ska endast ges till matematik, engelska samt moderna språk. De meritpoäng eleven får på utökat program får enligt de nya reglerna räknas med.

Reglerna gäller endast för elever som går i den nya gymnasieskolan som börjar i år (2011).För de som redan har slutbetyg från gymnasiet gäller de gamla ansökningsreglerna.

Läs mer hos Regeringen

Antalet studerande på högskola som tar studielån och studiebidrag har minskat. Minskingen är från 82 % för tio år sedan till 67,5 % idag. CSN (Centrala studiestödsnämen) som har gjort statistiken tror att minskningen beror på att det är fler ungdomar under 25 år som studerar på högskolan nu än tidigare.

Många av dessa ungdomar bor fortfarande hemma och får hjälp hemifrån med finansiering av studier.

En annan orsak kan vara att det har blivit tuffare återbetalningskrav på lånen. Förut betalade låntagaren 4% på inkomsten. När personen sen blev 65 år avskrevs lånet. Nu ska lånet vara färdigbetalt när personen är 65 år. Det är mer som ett banklån nu menar CSN.

Källa: unt.se genom studentum.se

17-åriga Jonas Djurstedt har slagit europeiskt rekord i att starta eget företag  innan 18 år enligt Almi företagspartner. Jonas från Västervik driver tre egna företag. Jonas började redan som 6-åring sälja jordgubbsplantor från föräldrarnas trädgårdsland. 

Hans drivkraft har han delvis fått av att ha lyssnat på föreläsning med Skyps grundare Niklas Zennström. Det väckte hans lust att starta och driva egna företag. Jonas Djurstedt satte upp målen på papper ovanför sängen för att kunna se det när han somnade och vaknade. Då skulle han inte glömma motivationen.

Hans företag är ett bemanningsföretag med 16 anställda som hyr ut städpersonal som cyklar. Där finns miljötänket med. Företaget har många kunder. Ett annat är AB Lyckliga hönor som var det första företaget han startade. Han har omkring 1000 hönor som går fritt. Äggen säljs. Tredje företaget heter Socky som tillverkar och säljer strumpklämmor. 

Samtidigt som Jonas driver företagen studerar han fortfarande. Det kan bli lite tufft ibland medger han.

Källa: nyheterna.net 

Kommentar: Det här är äkta entreprenörskap. En 17-åring som väljer att driva tre egna företag samtidigt som han studerar. Som Jonas beskriver kan det nog bli rätt tufft ibland att kombinera så mycket företagande med studier. Dygnet har bara 24 timmar.