Undersökningen Effekter av vägledning visar att brister i studie- och yrkesvägledningen på grundskolan ökar risken med 20% att elever hoppar av gymnasieskolan.

 

Det är fler elever än för 10 år sedan som byter gymnasieprogram och något färre som hoppar av program. Med en fungerande studie- och yrkesvägledning borde dessa problem kunna minskas.

 

De elever som löper störst risk att hamna i dessa dilemman är elever med låga meritvärden. Flickor har även en benägenhet att byta program och hoppa av program mer än pojkar.

Elever som har gått på en grundskola med lite tillgång till studie- och yrkesvägledare har 20% större risk att inte vilja fullfölja gymnasiestudierna.

Av de grundskolor som däremot hade mer studie- och yrkesvägledning var det bara 8-15% som hade större risk att avbryta studierna. Pojkar verkade ha extra stor nytta av mer vägledning.

 

Lärarnas Riksförbund drar slutsater att stora skillnader råder i olika kommuner och skolor. De vill att studie- och yrkesvägledningen förbättras och att eleverna ska garanteras en viss nivå redan under tidigare skolår. De menar vidare att det bör finnas fler behöriga studie- och yrkesvägledare och att antalet timmar /elev ska regleras av staten.

 

Kommunerna ska följa upp studie- och yrkesvägledningen bättre. Lärarnas riksförbund menar också att kommunerna behöver ta ett större ansvar och att det borde bli en större statlig styrning. Skolinspektionen borde göra mer tillsyn.

 

Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig i hela landet.