Högskola

Frågan om att studera vidare kan komma när du ska sluta gymnasiet eller också efter att ha arbetet några år.
Många gymnasieprogram är yrkesförberdande vilket gör att många av de elever som har gått ett sånt program kanske har valt att arbete några år först innan de börjar tänka på om de vill studera vidare.

För den som vill inrikta sig på ett yrke finns även andra alternativ än högskola eller universitet.

Högskola eller universitet?
Sammanlagt finns 61 skolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare varav 14 är statliga universitet och 22 är statliga högskolor.

Tre utbildningsnivåer finns. Grund, avancerad och forskarnivå.
På grundnivå ska förkunskaperna bygga på gymnasieprogram eller motsvarande.
Avancerad nivå bygger vidare på en tidigare avslutad högskoleutbildning på grundnivå.
och forskarnivå bygger ytterligare vidare på kunskaper från grundnivå och avancerad nivå

Det innebär att den som söker till högskola eller universitet behöver ha grundläggande behörighet. Till många utbildningar krävs även särskild behörighet.
Läs mer om behörighet

 
Du ska få:
  • Förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
  • Förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
  • Beredskap att möta förändringar i arbetslivet

(Källa: Högskoleverket)

Det finns en rad myndigheter som ansvara för olika delar av högskoleområdet. Några att nämna är Universitet- och högskolerådet (UHR) som ska "ge information om högskoleutbildning, ge service i tillträdesfrågor, bedöma utländska betyg, erbjuda möjligheter till internationellt samarbete samt motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjlligheter".  Universitetskanslerämbetet ansvarar för utbildningars kvalité, tillsyn av universitet och högskolor samt statistik.
 
Högskola och universitet skiljer sig inte jättemycket åt, men den väsentliga skillnaden är att universiteten får utföra examina på forskarnivå, men även högskolor med vissa vetenskapsområden får bedriva forskning.

Uppdaterad 2013-09-25

Trackback
RSS 2.0